Björn Lindén, lagman på Örebro tingsrätt, som sedan 2006 handlägger ansökningar från livstidsdömda som vill bli frigivna. Foto: SVT/TT

Fler mördare släpps ut – men straffen har blivit längre

Publicerad

Livstidsstraffen i Sverige har blivit längre efter att Örebro tingsrätt tagit över ansvaret för att bestämma när dömda mördare ska släppas ut. Nu sitter dömda mördare nästan tre gånger längre i fängelse än på 60-talet. I snitt sitter den livstidsömde 16 år bakom lås och bom.

I en stuga utanför Mellerud skedde ett brutalt mord sommaren 1993. Den nu 57-årige mannen högg stugägaren flera gånger i huvudet med en yxa. Mannen erkände gärningen men kunde inte förklara varför. Han var en av de första mördarna som fick sitt livstidsstraff tidsbestämt av Örebro tingsrätt.

– När vi får in en ansökan gör vi en samlad bedömning över hur allvarlig gärningen är som man dömts för, om man har skött sig i fängelset, om man har förberett för ett liv i frihet och om det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet, säger Björn Lindén, lagman vid Örebro tingsrätt.

I det här fallet bestämdes livstidsstraffet till 24 år. Mördaren blev villkorligt frigiven 2009, när han avtjänat två tredjedelar av strafftiden.

Fler ansöker

Det har gått tio år sedan Örebro tingsrätt tog över ansvaret för att bestämma när en livstidsdömd ska friges. Hittills har tingsrätten hanterat närmare 300 ansökningar, och knappt 80 av dem har fått positivt besked. Det är fler än vad regeringen som tidigare hade ansvaret beviljade på 40 år.

KARTA: Morden som gav ett livstidsstraff

Att systemet gjordes om var för att bedömningen skulle bli mer rättvis. Tidigare fattades besluten av politiker. Nu är tanken att man i stället med hjälp av domare ska minimera risken för att politiska intressen ska påverka. Tidigare motiverades aldrig avslagen något som gjorde det svårt för de livstidsdömda att veta vilka krav de skulle uppfylla för att bli frigivna.

– Det är politiker som medborgarna valt som har bestämt att vi ska ha den här ordningen. Och även om man är dömd till livstids fängelse så ska det finnas en möjlighet att få straffet tidsbestämt, och då måste vi jobba efter det, säger Björn Lindén.

Strafftider har blivit längre

SVT:s granskning visar att livstidsstraffen i Sverige har blivit längre sen Örebro tingsrätt tog över ansvaret. En genomgång av tingsrättens alla beslut visar att ett livstidsstraff nu motsvarar 25 år. Med den villkorliga frigivningen där den dömde släpps efter två tredjedelar av strafftiden innebär det att en livstidsdömd i snitt tillbringar 16 år bakom lås och bom.

– Att det är så stora förändringar i strafftiderna kan bäst beskrivas med hur det kriminalpolitiska klimatet har varit, säger Ulrika Haggård, forskare på Rättsmedicinalverket.

TV: Livstidsstraffet – så fungerar det

Under 60- och 70-talen satt livstidsdömda betydligt kortare tid i fängelse än idag. I praktiken handlade det om sex, sju år inne på anstalt. Att strafftiden har ökat beror bland annat på att det finns en hårdare syn i samhället på våldsbrott idag, samtidigt som antalet mord har ökat. Politikerna har 2009 och 2014 skärpt straffen för mord. En motivering var att våldet ökat,  och att toleransen för det grova våldet minskat.

Fler döms till livstid

Det är alltså fler som döms till livstid nu än tidigare. Totalt dömdes 353 personer till lagens strängaste straff mellan 1975 och 2015. Majoriteten av domarna har kommit de senaste 20 åren.

Efter att ha avtjänat minst tio år i fängelse får den dömde ansöka om att få straffet tidsbestämt. Därefter tittar tingsrätten på hur fångarna har skött sig i fängelset, och de får även omdömen från psykologer. Utifrån det ska rätten sen värdera hur allvarliga gärningarna är.

– Vi är ytterst försiktiga och noggranna när vi gör våra bedömningar, säger Björn Lindén.

Vilken faktor är viktigast när ni avgör ett ärende?

– Risken för återfall har en särställning, och det är främst Rättsmedicinalverket som uttalar sig om den risken.

Läs mer: Så bedöms om mördare ska släppas ut

”Vi har ingen spåkula”

Ökad arbetsbelastning

För tingsrätten har ökningen av antalet ansökningar ökat arbetsbelastningen. Därför har antalet domare som arbetar med de här frågorna fördubblats, från två till fyra.

– Att vi märkt en ökning av den här typen av ärenden hänger samman med att vi har hållit på med det här i tio år, och får man avslag så gör man en ny ansökan. Sen tillkommer det nya som blivit dömda till livstid, säger lagmannen Björn Lindén.

Går att överklaga

Många av besluten från tingsrätten har överklagats till både hovrätt och Högsta domstolen. I vissa fall har de högre instanserna ändrat tingsrättens beslut. Bland de som fått straffen tidsbestämda och redan har släppts ut finns massmördaren Mattias Flink, Annika Östberg och Leif Axmyr som idag är den som suttit i fängelse längst tid i Sverige.

Så många har dömts till livstid

Visa

De senaste 40 åren har 353 personer dömts till livstidsfängelse, men det har varierat mycket mellan åren. Att livstidsstraffen ökar beror bland annat på att det finns en hårdare syn i samhället på våldsbrott samtidigt som antalet mord har ökat. 2009 och 2014 så skärptes straffen för mord. En motivering till straffskärpningen var att det utvecklats en minskad tolerans för våld i samhället. Efter 2014 ska livstids fängelse utgöra normalstraffet för mord och användas i större utsträckning än tidigare.

Så här ser utvecklingen ut de senaste fem åren:

2011:  5

2012:  6

2013:  6

2014:  9

2015: 18

Källa: Brå.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#LIVSTID

Mer i ämnet