Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Sjukgymnast Annika Söderlind, arbetsterapeut Victor Brandt och Anette Forsberg,verksamhetschef på fysioterapiavdelningen, om arbetet med eftervården av covidpatienter. Foto: Malin Gotlin / SVT

Många yrkesgrupper inkopplade i rehabiliteringen

Publicerad
Ingen kan säga hur lång rehabilitering covidpatienterna behöver, eftersom de är olika hårt drabbade och har olika förutsättningar. Men också därför att kunskap saknas. SVT Nyheter Örebro har träffat personal som jobbar på en covidavdelnnig på USÖ.

– Så fort de kommer in till oss så börjar vi med rehabilitering, men den kan skilja sig otroligt mycket mellan patienterna. Det kan vara allt från andning till ett litet träningsprogram för att komma igång med muskulaturen igen, till exempel förflyttning mellan sängen och stolen, säger Annika Söderlind, sjukgymnast på USÖ.

Fokus på andningen

All rehabilitering sker inne på patienternas rum så ytan är begränsad mellan säng, stol och toalett. Några längre sträckor att gå är det inte tal om – å andra sidan handlar det den första tiden om att återfå andningen.

– Gemensamt för de här patienterna är att de har lungförändringar och har svårt att andas.

Patienten kan få hjälp att sitta bekvämare, så att det går lättare att andas. På avdelningen använder man sig också ofta av en apparat som hjälper till med andningen.

– Vi kopplar många av patienterna till något som kallas högflöde. Då har man en grimma i näsan och sedan har man en maskin bredvid sig vid sängen. Maskinen ger fukt, värme och ett stöd vid inandningen. Och de som behöver får också lite syrgas, säger Annika Lindgren.

Så fångar man upp rehabiliteringsbehov

Det är flera yrkesgrupper som hjälps åt vid rehabiliteringen av covidpatienterna. I början handlar det alltså främst om att underlätta andningen på olika sätt. Men sedan måste musklerna i kroppen tränas och många patienter blir också hjärntrötta – något som inte alltid märks så tydligt.

– Den kognitiva påverkan kan vara minimal, men ändå betydande för patienten och det kan vara svårt att fånga upp redan på avdelningen. Vissa kanske har en hjärntrötthet som vi inte lyckas upptäcka, men det får vi ju hjälpas åt att hitta. Mitt mål är att alla som har kvarstående rehabiliteringsbehov ska fångas upp och att de ska få den hjälp de behöver, säger Victor Brandt som är arbetsterapeut på USÖ.

– Det behövs många olika yrkesgrupper, arbetsterapeut,  fysioterapeuter och sjukgymnaster. En del kanske behöver kurator eller psykolog för att hantera hela den här perioden och bearbeta det man varit med om, säger Anette Forsberg, verksamhetschef på fysioterapiavdelningen på USÖ.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronaviruset i Örebro län

Mer i ämnet