SVT Nyheter har gjort en unik kartläggning som visar att antalet digitala vårdbesök väntas öka från drygt 200 000 i fjol till över 550 000 i år.
Samtidigt växer notan för skattebetalarna och är nu uppe i över en kvarts miljard kronor, visar SVT:s prognos.
– Jag känner en stark oro inför hur det ska bli nästa år och i framtiden, säger Elin Karlsson som är kirurg och ledamot i Läkarförbundets styrelse.
– Utvecklingen är problematisk eftersom att de här besöken inte avlastar den ordinarie sjukvården, säger hon.
Slöseri med skattepengar
Den vanliga vården bygger på att patienter först träffar en sjuksköterska som gör en bedömning innan man eventuellt får träffa en läkare. Anledningen är att läkare är sjukvårdens dyraste resurs.
Men i de flesta vårdapparna får patienterna träffa en läkare direkt, något som Läkarförbundet menar är ett slöseri med skattemedel.
– Vi har en gemensam säck med pengar som ska räcka till all sjukvård som bedrivs i Sverige. Med den här utvecklingen riskerar vi att hamna i en situation där de mest sjuka patienterna får sämre tillgång till vård, säger hon.
Här kan du läsa om vårdföretaget Krys syn på situationen.
”Vad håller vi på med?”
Även från politiskt håll finns en oro kring hur den digitala vården används, inte minst med anledning av att det främst är unga personer i storstäder som använder nätläkartjänsterna.
I december i fjol tillsatte regeringen därför en särskild utredning som ska lämna förslag på hur man bättre ska anpassa regelverket kopplat till just nätläkarna.
– Om vi beskrev systemet så som det ser ut idag för någon som kommer utifrån, då hade de nog undrat vad vi håller på med, säger den statliga utredaren Göran Stiernstedt som också berättar att utredningen troligen kommer föreslå någon form av lagändring.