– Det är ganska få av de omhändertagna som kommer hit efter att de omhändertagits av polisen, säger Åsa Magnusson som är verksamhetschef på beroendecentrum.

Vad tänker du kring det?

– Vi har möjlighet att ta emot fler för vi har platser för det. Jag tror att många hade haft glädje av att få medicinsk övervakning, säger hon

Låstes in i cell

Trots att polisen visste att den 45-årige mannen som avled i arresten blandat orosdämpande medicin med alkohol valde de att låsa in honom i en cell. Om mannen istället hade körts till sjukhus och fått vård hade utgången kanske blivit en annan.

Få till sjukhus

Förra året omhändertogs 2.500 personer i länet enligt lagen om berusning. En pågående utredning visar att det är en mycket liten andel som körs till sjukhus.

– Det är bara någon procent av alla de som är i arresten som kommer till tillnyktringsenheten. Samtidigt tror jag att det finns många fler som skulle må bra av det, säger Annika Laestadius som är verksamhetschef på Örebropolisen.

”Enklare att lämna i arresten”

– Dels tror jag att det är enklare att lämna personerna vid arresten, och sedan tror jag också att det kan vara svårt för poliserna att avgöra om den omhändertagna ska få vård eller inte, säger hon.

En annan faktor som kan inverka på polisens beslut är att vården på tillnyktringsenheten är frivillig och att personerna inte är inlåsta.

Öka polisens medicinska kunskap

För att öka samarbetet mellan polis och sjukvård, avsätter regeringen årligen 35 miljoner kronor. En förhoppning är att samarbetet ska öka polisens medicinska medvetenhet något som på sikt kan rädda liv.

– Det skulle säkert gå att förbättra polisens kompetens i de här frågorna, säger Åsa Magnusson.