Vid årsskiftet fanns 583 anställda poliser i Örebro län, hittills i år har 43 av dem slutat. Några har gått i pension, andra har flyttat till andra polismyndigheter och det finns inte pengar till att anställa nya poliser.

– Det fattas folk överallt, vi har problem i den yttre verksamheten, vi har problem på utredningssidan och vi vet inte var alla poliser tar vägen, säger Anders Sjöberg, ordförande vid Polisförbundet i Örebro län.

Vad får det för konsekvenser?

– I slutändan blir det ett arbetsmiljöproblem och man går ner på minimibemanning men att alltid ligga på den sliter väldigt hårt på personalen, säger Anders Sjöberg.

Länspolismästaren Ebba Sverna Arvill slår ifrån sig kritiken.

– Det finns inget som heter minimibemanning, det är något som lever kvar sedan länge, säger hon och fortsätter:

– Det finns ett sparbeting på samtliga statliga myndigheter vilket innebär att vi måste dra ner på antalet anställda och kan inte återbesätta alla som slutat.

Anledningarna till att poliserna slutat är flera, bland annat pensionsavgångar men det finns också ett stort missnöje med hur polisledningen i Örebro tolkar arbetstidsavtalet.

– Jag vet att det är på gång att man ska titta på det här och förhoppningsvis göra något åt det men som det har varit hittills så har Örebro varit en av de myndigheter som tolkat det (avtalet) mest restriktivt, säger Anders Sjöberg.

– Det är också en fråga om att få ut så mycket som möjligt för skattepengar. Det kan vara negativt för den enskilde men samtidigt har vi ett ansvar för att de medel som vi får används på bästa sätt, säger Ebba Sverne Arvill.

Men andra polismyndigheter tolkar avtalet annorlunda?

– Ja det tolkas olika i olika delar, du kan inte gå till en myndighet och säga att de är bättre på alla punkter, säger Ebba Sverna Arvill.