Rädsla för OBS-klasser leder till stigmatisering

Uppdaterad
Publicerad

Mellan tre och fem procent av alla skolbarn har ADHD, enligt Socialstyrelsen. Svårigheter får alla, men olika stora. Igår berättade vi om Robbin Ek, som inte är välkommen tillbaka till Västerfärneboskolan. Frågan är hur sådana situationer ska undvikas.

En dag fick Robbin Ek inte gå till skolan längre. Klasskamraterna var rädda för honom. Enligt Skolverket får hundratals elever beslut om hemundervisning, av säkerhetsskäl, under ett läsår.

-Jag tycker att han borde få förutsättningarna så att han kan gå tillsammans med andra barn som inte har problematik, säger Robbins pappa, Andreas Larsson.

Alla bör inte gå i samma klass

Men forskning visar att alla inte bör gå i samma klass, i alla fall inte de med svårare problem.

– Man måste ha rätt skolplacering, och små grupper, högst sju elever, med specialutbildade lärare, och extra lärarstöd, säger Kent Nilsson, på centrum för klinisk forskning på Vätmanlands läns landsting. Han menar att man ska samla elever med samma typ av behov.

– De eleverna behöver långsam takt, tydlighet, förutsägbarhet, man ska veta vad som händer om en timme, om två timmar, men också vad som händer om fem minuter, fortsätter Kent Nilsson.

– Just de störande momenten är väldigt jobbiga för de här eleverna, och i en normal klass så händer det saker hela tiden vilket gör att det blir mycket störande moment för dem.

Rädsla för OBS-klasser

Specialundervisning kan minska risken att hamna i missbruk och kriminalitet.

Men det finns ett motstånd i skolans värld att återgå till mindre specialklasser.

– När vi går ut och informerar skolpolitiker och andra beslutsfattare i kommunerna så säger de ofta att de inte vill ha tillbaks de gamla OBS-klasserna. Men det är inte alls samma specialpedagogik som finns idag jämfört med den som fanns på sextiotalet, säger Kent Nilsson

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.