Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Starta klippet för att se hur den giftiga kreosotoljan bubblar upp till vattenytan i sjön Tisaren, i Askersunds kommun – där det stora saneringsprojektet nu går in i slutfas. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

En av Sveriges största miljösaneringar – nu ska Tisaren rensas från kreosotolja

Uppdaterad
Publicerad

Här pågick statliga storbolagens verksamhet i över 100 år, och miljögifterna har åkt rakt ut i sjön Tisaren. Fortfarande ligger tonvis med cancerframkallande olja på sjöbottnen– men inte så länge till. En av Sveriges största miljösaneringar går snart in i slutfasen, och nu ska sjön äntligen bli giftfri.

Starta klippet för att se hur den giftiga kreosotoljan bubblar upp till vattenytan i sjön Tisaren.

Gamla Televerket, Vattenfall och SJ. Impregneringsverket i Åsbro har en lång och stolt tradition, men tillverkningen har kommit med ett mycket högt miljöpris.

När all verksamhet lades ned 2012 dröjde det inte länge innan man hittade gifter i marken, grundvattnet och sediment i vattendragen. Det handlar om kraftigt förhöjda halter av arsenik och så kallad PAH, ett cancerframkallande ämne som finns i den kreosotolja som använts i verksamheten för sina goda impregnerande egenskaper.

Ny teknik med geotuber

Efter många turer är man nu inne på slutspurten med saneringen. Projektet har blivit en av Sveriges största just nu pågående miljösaneringar. Återstår gör den kanske allra mest alarmerande delen: sedimenten. Sjön Tisaren, som ligger alldeles intill den gamla industrin i Åsbro, är dricksvattentäkt för både Kumla och Hallsbergs kommun.

– Detta är ett prio 1-område, framförallt kopplat till att det är en dricksvattentäkt som kan komma att skadas, säger Peter Carlsson, vid företaget Structor som utför saneringsarbetet på uppdrag av Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Metod minskar risk för illa lukt

För att få upp det förorenade sedimentet använder man sig av så kallad muddringsteknik och schaktsanering, båda vanliga metoder i den här typen av projekt. Men när sedimentet väl tagits upp väntar något som i Sverige bara prövats ett fåtal gånger tidigare.

Sedimentet ska pumpas in i så kallade geotuber, en slags säck med små hål där det sedan får ligga och torka en längre tid.

– Den här tekniken har stora fördelar då den minimerar risken att det sprids både föroreningar och lukt när sedimentet ligger och torkar till på land, berättar Peter Carlsson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer