* Raggbock

Tragosoma depsarium

Det här är en mörkbrun och lite glänsande skalbagge som är 20-30 mm lång. Raggbocken har långa bakåtsvepande antenner, stora ögon, hår på huvudet och en tagg på var sida om halsen.

Raggbocken är beroende av äldre tallskogar med liggande döda tallar, där solen ligger på större delen av dagen.

Raggbocken finns spridd från Småland till Pite lappmark, men många av de kända populationerna är mycket individsvaga.

* Brandnäva

Geranium lanuginosum

Brandnävan är en luden örtväxt med blålila blommor, som kan bli upp till 50 cm hög.

Fröna gror bara om de blir uppvärmda till 40 – 50 grader och de kan ligga länge och vänta i marken.

Efter den stora branden i Tyresta söder om Stockholm 1999 hittades frön som grott på en plats där man vet att det tidigare inte brunnit på 200 år.

Brandnäva är både lik och nära släkt med svedjenäva, som också är nära hotad och behöver liknande förutsättningar.

Brandnävan finns men är mycket sällsynt i sydöstra och mellersta Sverige från Småland till Uppland. Den finns även på några områden i Västergötland och Dalsland.

* Mosippa

Pulsatilla vernalis

Mosippa är en örtväxt med ljuslila blommor som påminner om klockor. Den blir ungefär 10 centimeter hög.

Mosippans rötter ligger djupt i marken och det gör att den klarar sig bättre i skogsbranden än mossa, gräs och annat som kan gömma och skugga mosippan.

När andra konkurrerande växter brunnit får mosippan mer värme, större plats och kan lättare sprida sig.

Mosippan går att hitta i nästan hela Sverige upp till Jämtland och Medelpad.

De senaste 50 åren har mosippan blivit mer sällsynt i framför allt södra och mellersta Sverige.

* Spillkråka

Dryocopus martius

Spillkråkan är Europas största hackspett och den är helt svart i fjäderdräkten och röd på huvudet.

Den lever i barr- eller blandskog eller bara lövskog. Deras bohålor mejslas ut i gamla träds grova stammar.

Alla Sveriges arter av hackspettar trivs och förökar sig i skog som brunnit.

Där finns gott om insekter att äta, som lever i brända trädstammar.

Den finns i Sverige från Skåne till Norrbotten, men eftersom att den minskat med 20 till 30 procent de senaste 15 åren är den rödlistad sedan 2010.

* Nisippa

Pulsatilla patens

Nipsippa är en ört som blommar på våren med stora blålila blommor. Bladen kommer fram efter själva blomningen.

Växten behöver solljus och fläckar av bar mark för att fröna ska gro, vilket gör att den gynnas av skogsbrand.

Den är sällsynt och nära hotad. Den finns på två platser i Sverige som ligger långt från varandra, nämligen på Gotland och i Ångermanland.

De flesta plantorna finns på Gotland. I Ångermanland är läget för växten sämre, där den numera bara växer i Ramsele socken.

* Goliatmusseron

Tricholoma matsutake

Goliatmusseronen är en stor köttig svamp med sötaktig doft. Hatten är 5-20 cm.

Den har fått stor uppmärksamhet som matsvamp under senare tid, och är kanske mest känd för av det höga pris man betalar för den i Japan.

I norra och mellersta Norrland är goliatmusseronen ganska vanlig särskilt i närheten av större älvar.

Svampen har minskat med över 30 procent de senaste 50 åren.

Effekterna av skogsbrand ger goliatmusseronen bättre förutsättningar att trivas.

* Rökdansfluga

Hormopeza obliterata

Rökdansflugan är en mörk knubbig så kallad dansfluga som är cirka 4 mm lång.

Rökdansflugan kan hitta till ett brandfält redan under själva branden och kan känna lukten av rök från flera mils avstånd!

Den har funnits länge i Västergötland, Västerbotten och Torne lappmark, bland annat i Abisko. På senare tid har den synts till på ett eller några ställen i Dalarna, Gävleborg, Västerbotten, Uppsala och i Tyresta nationalpark i Stockholm. Gemensamt för dessa platser är att skogen har brunnit där på senare år.

* Tretåig Hackspett

Picoides tridactylus

Den tretåiga hackspetten är lite mindre än större hackspett. Vingarna är nästan helt svarta, sidorna är delvis grå och på ryggen har den ett stort vitt fält.

Alla Sveriges arter av hackspettar trivs och förökar sig i skog som brunnit. Där finns gott om insekter att äta, som lever i brända trädstammar.

Området som den är vanligast i sträcker sig från mellersta Värmland, Dalarna, Gästrikland och norrut till finska gränsen.

Från att tidigare ha varit en rätt så vanlig fågel har den minskat kraftigt under senare hälften av 1900-talet.

*Brandskiktsdyna

Daldinia loculata

Brandskiktsdynan är en vedsvamp som bildar svarta knölar på brandskadade träd, oftast på björkar.

Den blir i sin tur hem åt flera brandberoende insekter, som är rödlistade på grund av brandens frånvaro i landskapet.

* Grov tallkapuschongbagge

Stephanopachys substriatus

Grov tallkapuschongbagge är en brunsvart skalbagge på 4-6 mm. Den har en grov raspartad yta och korta antenner.

Baggen är beroende av regelbunden brand eftersom att den livnär sig på brandskadade barrträd.

Skalbaggarna och deras larver gnager i gränsen mellan död och levande ved, vilket är ett material som ofta tar slut efter tre till fem år, eller 10-20 år om tallarna är grova eller har större brandskador.

Arten har tidigare funnits i spridda landskap från Småland till Torne lappmark, men idag finns den bara kvar på ett fåtal platser i Norrland, där den ökat senaste åren efter naturvårdsbränningar.

Källa: Life Taiga