Redan på medeltiden började man vika linnetyg i norra Italien.

– Man gjorde vackra brytningar av glorior till helgongestalter, framförallt Mariagestalten. Då är det bara lin man kan vecka förstås, säger Carl Jan Granqvist.

Konsten att vika tyg spred sig sedan till herrmodet och de dyrbara kläder som förmögna hade råd med.

Genom århundradena som följt har sedan konstarten förädlats och spridits, exempelvis till gastronomins värld, där det i dag oftast handlar om att vika en fyrkant till en tre-dito vid finare middagsbjudningar. Men så var det inte under 1700-talet.

– Servettbrytningskonsten och linnetyget, som var dyrare än silver, var då en statussymbol, berättar Carl Jan.

I sommar kan den intresserade få se alla de veck som Joan Sallas vikt till i hundratals olika gestalter i det gamla sädesmagasinet vid Saxå herrgård.

Utställningen pågår fram till den 28 augusti.