Foto: Henrik Montgomery / TT

Förbrukade värphönor blir till militärmat och fjärrvärme

Uppdaterad
Publicerad

Påsken är starkt förknippad med ägg. Men vad inte alla vet är att det varje år dödas flera miljoner värphöns i Sverige som sedan eldas upp i svenska fjärrvärmeanläggningar.

Varje svensk äter i genomsnitt ett halvt ägg om dagen, men nu under påsken äter vi dubbelt så många. Enligt beräkningar från Svenska ägg kulminerar äggkonsumtionen under kvällen på påskafton då vi i Sverige äter sex miljoner ägg – i timmen.

Samtidigt är det inte alla som vet vad som händer med hönorna som värper våra ägg.

– Vi har runt sex miljoner värphöns i Sverige och dom lever i snitt 15-16 månader innan de måste bytas ut, säger Leo Virta som är vd på företaget Konvex som hanterar döda hönor.

Blir fjärrvärme

Efter 16 månader har hönornas äggproduktion minskat så mycket att de inte kan användas inom äggindustrin. Majoriteten av de hönor som byts ut gasas ihjäl och behandlas på en fabrik i Karlskoga där de omvandlas till en animalisk produkt som kan liknas med köttbullssmet.

Smeten används sedan som bränsle i svenska kraftvärmeverk för att värma upp fjärrvärmenätet. I Karlskoga eldar man varje år upp 3 000 ton djurrester, varav en stor del består av värphöns.

Exporteras till Tyskland

Tidigare betraktades hönskött som en delikatess i Sverige. Men nu är det bara liten del av värphönsen som används som mat. Köttet säljs till Tyskland där det används i matlådor och till den tyska armén. En liten del används även som djurfoder.

– Tidigare åt vi hönorna även här i Sverige men det gör vi inte längre. Nu vill vi hellre ha kycklingar som är lättare att tillaga. Det handlar om ett konsumtionsmönster som har förändrats, säger Leo Virta.

Söker nya alternativ

Samtidigt söker företaget Konvex efter andra alternativ till att elda upp värphönsen. I Danmark använder man animaliska produkter till att göra biodiesel och likande tankar finns även i Sverige.

Företaget har redan fört diskussioner med Karlskoga kraftvärmeverk om att elda upp restprodukterna men planerna är fortfarande på ett tidigt stadium.

– Vi väntar på ett nytt dieseldirektiv som ska komma 2020. Det är ett viktigt datum för att se om vi ska göra det även här i Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.