Efter avslutad utbildning blir titeln ”serviceassistent”. Foto: Henrik Montgomery / TT

Lärvux ska bli inkörsporten till riktiga jobb

Publicerad

Privata arbetsgivare är bättre än offentliga på att anställa personer med olika intellektuella funktionsnedsättningar. Men den saken vill man försöka ändra på i Örebro län.

Lärlingsprojektet i Örebro län, som riktar sig till vuxna med lindrig utvecklingsstörning, var noga med att redan från början ge eleverna en titel efter avslutad utbildning. De som går lärlingsutbildningen blir så kallade serviceassistenter inom respektive yrke.

Men oavsett titel är det ofta svårt att få ett jobb för den här gruppen.

Lars Rickardt är projektledare för lärlingsutbildningen Lärvux.

– För ska vi bygga upp en attraktiv utbildning så är det oerhört viktigt att man ser att det också kan leda till en anställning, säger Lars Rickardt, projektledare för lärlingsutbildningen i Örebro län.

Flest jobb inom det privata

2016 skrev Jessica Arvidsson en doktorsavhandling om övergången från gymnasiesärskolan till yrkeslivet. Den visade att bara drygt 20 procent av personerna i studien hade någon form av förvärvsarbete.

– Huvuddelen av de som har arbete jobbar inom små privata företag. Ska man vara drastisk så kan man säga att offentlig sektor är ganska usel på att anställa den här målgruppen, säger Jessica Arvidsson, doktor i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Hon tycker att idén om att ge personer som går lärlingsutbildning en titel är bra.

– Jag tror att det är en bra väg att gå för då känner man att man förbereds för en viss yrkesuppgift. I den bästa av världar kommer man då ut till en arbetsplats där yrkesgruppen är känd och definierad.

Krävs resurser

Möjligheten att gå en lärlingsutbildning på någon av landets Lärvux, som också heter Särskild utbildning för vuxna, finns på olika håll i landet, men är begränsad.

Skolverket uppskattar att det finns några hundra platser totalt. Sedan 2010 finns statliga medel som kommunerna kan söka till lärlingsutbildningen, men för att utbildningen ska bli lyckad krävs en hel del, menar Lotta Hedén på Skolverket.

– Jag tror att man måste tänka igenom en hel del och tillskjuta resurser. För varje individ kan behöva sin form av stöd och det måste man få, säger hon.

Kort om Jessica Arvidssons forskning

Visa

Avhandlingen vid Högskolan i Halmstad är från 2016 och heter ”Sysselsättning och social rättvisa: en nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning”.

Studien visar att mindre än hälften, 47 procent, av de före detta särskoleeleverna finns inom daglig verksamhet, 22 procent arbetar och drygt 6 procent studerar på Lärvux eller Folkhögskola.

En betydande andel, 24 procent, tillhör kategorin ”någon annanstans” och har alltså vare sig daglig verksamhet, ett arbete eller är studerande. 

Av de dryga 20 procenten som har ett arbete är 70 procent män medan siffran för kvinnor är 30 procent.

De flesta jobben för båda könen återfinns inom privat sektor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer