Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Torsten Möller, Amanda Tydén, Sara Olsson (ej med på bild) och Fredrik Gustafsson har samarbetat i framtagandet av algoritmen. Foto: SVT

Algoritm från Linköping ska rädda noshörningar – i Kenya

Uppdaterad
Publicerad

Två ex-studenter på Linköpings universitet (LiU), Amanda Tydén och Sara Olsson, har utvecklat en mjukvara som gör att kameror kan känna igen noshörningar. Detta ska användas för att bland annat stoppa tjuvjakten mot noshörningarna i Kenya.

– Det har varit väldigt spännande att jobba i det här projektet, det var perfekt för oss, säger Amanda Tydén som nu arbetar som mjukvaruutvecklare.

För 15 år sedan fanns det cirka 70 svarta noshörningar kvar i Ngulia, Kenya. Då beslutade man att göra om parken till en nationalpark, framförallt för att stävja tjuvskyttet mot noshörningar men också för att bevara livet på savannen. Idag finns det 150 noshörningar i parken, men på grund av att tjuvskyttet åter ökar arbetar man flitigt med att försäkra sig om noshörningarnas säkerhet.

– Tidigare var parkvakterna tvungna att samla in SD-kort från kameror utspridda i hela parken. Det tog cirka tre månader att göra detta, och tusentals bilder var tvungna att analyseras. Nu är tanken att bilderna kommer direkt via länk till parkvakternas mobiler via appar, och vår algoritm sorterar även alla bilder så att bara de intressanta skickas vidare, säger Amanda Tylén, som varit med och utvecklat algorotimen.

Använde Kolmårdens noshörningar

Algoritmen har tagits fram med hjälp av de fyra noshörningarna som finns på Kolmårdens djurpark, där mycket film och bildmaterial har samlats in på noshörningarna för att kunna lära datorn att känna igen djuret i vildmarken. Kolmårdens chefsveterinär Torsten Möller menar att det är ett naturligt arbete från djuparkens sida att hjälpa till vid sådana här projekt.

– Djuren måste sövas ner för att forskarna ska få tillgång till dem och kunna komma noshörningarna riktigt nära. Men vi söver såklart bara ner djuren när andra saker som till exempel djurvård måste ske, så nedsövning sker aldrig i onödan, säger han.

Se mer om Amanda och Saras projekt i klippet ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer