Josefin Nilsson föddes 1969 och växte upp i När på sydöstra Gotland. Hon, systern Marie och de två grannflickorna Annelie Karlsson och Birgitta Jakobsson var alla bonddöttrar från När. I ett tv-program från Ainbusks tioårsjubileum berättar systern Marie att tjejerna inte hade speciellt mycket gemensamt och umgicks egentligen inte, förutom i kyrkans flickkör.

Samarbetade med Björn och Benny

I kören hittade de musiken och intresset utvecklades till gruppen Ainbusk Singers som bildades 1983. Året efter 1984 vann gruppen en talangtävling i Stockholm och sedan tog karriären fart. Åren runt 1990 räknas av en del som gruppens riktiga genom brott när de satte upp showen ”More amore” i Stockholm. Benny Andersson skrev många av sångerna. Det samarbetet ledde också till de två skivorna ”Jag mötte Lassie” och ”Älska mej”.

Både musiker och skådespelare

Josefin Nilsson blev känd inte bara för musiken utan också för sin komiska ådra. Att Josefin kom att stå på scenen var kanske inte så konstigt. I När fanns en livskraftig och mycket populär lokalrevy, Närrevyn. En av de mest drivande krafterna var systrarna Nilssons pappa Allan. Han är också mannen bakom det musikstycke som mer eller mindre har blivit Gotland nationalsång, ”Summarn kummar”.

1992 fick Josefin Nilsson Ulla Billquist-stipendiet och ett år senare,1993, kom hennes första soloalbum, ”Shapes”. Bakom musik och text stod Benny Andersson och Björn Ulvaeus.