Susanne Ljungskog Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL

Rekordmånga kvinnor startar i Vätternrundan

Uppdaterad
Publicerad

Världens största cykellopp får allt fler kvinnliga deltagare.

I år har över 4.400 kvinnor anmält sig till Vätternrundan, en ökning med nära 79 procent på tio år.

Susanne Ljungskog, VM-guldmedaljör i damernas linjelopp både 2002 och 2003, gjorde sin första start i den 30 mil långa cykelklassikern först i fjol.

– Jag kände att Vätternrundan ska man ha gjort innan man dör, det hör till livet att ha gjort, säger Ljungskog, som var med och startade ett kvinnligt cykelnätverk 2014 och ville köra med nätverkets medlemmar.

Vätternrundan 2017

Lämnar återbud

De första tjugo milen rullade det på bra, men den sista tredjedelen beskriver Susanne Ljungskog som... småjobbiga.

– De sista tio milen, då behövs verkligen mycket pannben. Det gör ont i axlar och armar, för man sitter ju ganska länge. Det gör faktiskt ont både här och där, man sitter ju på en sadel.

I årets upplaga av kraftprovet runt Vättern är över 120 cyklister från Ljungskogs nätverk anmälda. De är uppdelade i fem grupper, alla med olika mål.

– Grupperna är uppdelade efter vilken tid man vill ha i mål – nio, tio, elva timmar och så vidare – och beroende på det håller grupperna olika hastighet och stannar olika länge vid depåerna längs vägen.

Susanne Ljungskog är anmäld även till årets lopp. Men med bara några dagar kvar till start talar allt för att hon lämnar återbud. Träningstillfällena har varit för få.

– Jag har inte haft den tid att träna som krävs för att det ska vara roligt att cykla så långt.

Susanne Ljungskog Foto: SVT/ arkiv

Skonsam motion

Under 2000-talet har kvinnor stått för de största blågula framgångarna inom cykelsporten. Det började med Ljungskogs gulddubbel i början av seklet och fortsatte med Emma Johanssons OS-silver 2008. Och i fjolårets OS i Rio de Janeiro slog Johansson till med ännu ett silver och mountainbikecyklisten Jenny Rissveds vann guld.

– Det är jättesvårt att säga om framgångarna har något med det ökade antalet kvinnliga cyklister att göra. Jag tror inte att den vanliga motionären påverkas så mycket utan tror mer på att vi svenskar har blivit mer medvetna om nyttan av att röra på oss.

– Cykling är mjuka rörelser som är skonsamma för kroppen, men som ändå ger väldigt bra träning. Dessutom kan det vara en mycket social motionsform. Man kan komma väldigt långt på bara några timmar, men samtidigt ha trevligt längs vägen och prata under tiden, säger Ljungskog, som har en något mer avslappnad inställning till vilopauser och social samvaro under dagens cykelrundor än när hon tävlade.

– Glöm inte att fika, det hör till cykling. Och är man många ska man dra fördel av att cykla i klunga, alltså turas om att ligga två cyklister längst fram och mala på, för att de längre bak i fältet ska få draghjälp. Det krävs upp till 40 procent mindre energi att ligga en bit bakom ”på rulle”, säger hon.

Fakta: Susanne Ljungskogs bästa långcyklingstips

1. Ha ordentliga cykelbyxor, vadderade. ”Grunden till att klara sig att sitta på en sadel under lång tid.”

2. Ät och drick i tid. ”Drick några klunkar och stoppa något i munnen varje halvtimme, typ en halv banan eller en bar. Det är lättare att förebygga trötthet än att komma på hur man blir pigg igen när man väl har tappat energin.”

3. Se över cykelinställningar före loppet. ”Sitt bra. Se till att din cykelhandlare hjälper dig att hitta rätt position. För högt eller för lågt innebär att du får ont och inte får ut maximalt av din kraft.”

4. Gör en plan. ”Bestäm före loppet vilka depåstopp du ska göra och dela upp loppet i etapper. Att tänka att du ska köra 30 mil är mycket jobbigare än att dela upp loppet i bitar.”

5. Njut. ”Se det som ett äventyr. Det ska vara en rolig dag. Njut av dagen.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vätternrundan 2017

Mer i ämnet