Diabetikern Barbro Elisason lånade ut sig till forskning i två år. Hon vägde sin mat så att fördelningen på tallriken blev en lågkolhydratskost: 20% kolhydrater, 50% fett och 30% protein.

Den klassiska tallriksmodellen innehåller istället mer än 50% kolhydrater.

– Jag äter stekta eller kokta grönsaker och undviker potatis, ris och pasta om jag kan, säger Barbro.

Diabetikerna i Motalastudien som åt lågkolhydratskosten mådde bättre, fick bättre blodsockernivåer, bättre blodfetter, kunde minska på insulinet och gick ner i vikt.

Trots de goda resultaten så är det mycket få av deltagarna som fortsatt med LCHF-kost fyra år efter det att studien avslutades.

”Jag tror det beror på familjen”

Barbro är den som hållit i bäst. Det säger sjuksköterskan Birgitta Böttinger på Mariebergs vårdcentral. Hon har haft mer eller mindre koll på hälften av de 60 personer som deltog i studien.

– Jag tycker det är synd att inte flera höll i, speciellt när man ser resultaten idag. Värderna har gått upp på de flesta patienterna tror jag, säger hon.

– Jag tror det beror på familjen. Jag och min man har ätit samma mat. Många andra fick göra annan mat åt sin andra hälft. Det tror jag påverkar, säger Barbro Eliasson.

Forskare inte förvånade

Forskarna som som gjorde studien i Motala är inte förvånade över att inte fler hängt i med kosten trots hälsovinsterna.

– Vi lever ju i ett samhälle där man inte förespråkar det här. Officiellt förspråkar man från Livsmedelsverket en kolhydratrik kost. Det är klart att det påverkar, säger professor Fredrik Nyström.

Men är det inte dieten i sig som är svår att hålla?

– Jag tror det är en vanesak. I den här studien var det många äldre som deltog, säger läkaren Hans Guldbrand som ledde studien.