Barbro Eliasson i Motala är en av landets cirka 400.000 diabetiker. Ända sedan hon var med i en forskningsstudie för några år sedan äter hon en lågkolhydratkost. Mer fett och mindre kolhydrater.

Så om hon skulle hamna på någon offentlig vårdinrättning vill hon fortsätta med den.

– Jag tycker man ska få välja. Får jag samma mat så är det en fördel. Annars får jag ta mer insulin om jag äter pasta, potatis och bröd, säger hon.

Ingen LCHF-kost

De diabetiker som åt lågkolhydratskonsten fick bättre blodsockernivåer, bättre blodfetter, minskade på insulinet och gick ner i vikt. Men det är inte sådan kost Barbro skulle få från Motala Kommuns storkök, som även lagar maten till lasarettet.

– Nej vi har inte den och har inte fått någon förfrågan på den heller, säger Margaretha af Trolle, kostchef i Motala kommun.

SVT Nyheter Öst skickade ut en enkät till sjukvården i kommunerna. De flesta svarade att man inte serverar extrem lågkolhydratskost eller LCHF. Några säger att de skulle om en läkare ordinerade det. Några svarar att det går att få till en liknande kost genom självservering.

Men forskarna Hans Guldbrand och Fredrik Nyström som jobbade med studien är kritiska att det är svårt att få den här kosten i offentliga kök.

– Då förstör man deras behandling om man ger dem lågfettskost istället. Det är oetiskt. Det är klart att det är viktigt att de kan få samma kost som gör dem friska hemma även när de hamnar på sjukhus, säger professor Fredrik Nyström.

Olika bedömningar

Men kosten är minst sagt omstridd. I vår enkät hänvisar några till Socialstyrelsens rekommendationer om mat i vården, men de flesta hänvisar till Livsmedelsverkets, som avråder från LCHF.

– Deras råd gäller bara friska och smala. Blir man sjuk är det vi inom vården som ansvar för råden. Det har många svårt att förstå, säger Nyström.

Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering vägleder vilka kostråd vården ska ge till diabetiker. Sammantaget säger man så här om extrem lågkolhydratskost till diabetiker: Den ger vissa goda effekter på vikt, blodfetter och sockernivåer.

Men studier visar på risker för hjärtkärl-sjukdom, om man äter för mycket animaliskt fett. Och det saknas forskning för att bedöma de långsiktiga effekterna. De som äter kosten ska följas upp noga av vården.

– Visst hade det varit bättre om vi gjort en längre studie. Men två är relativt långt speciellt om man jämför med andra studier, säger Hans Guldbrand.

Svårt att göra alla nöjda

– Det finns så mycket olika dieter idag och vi kan inte servera alla, utan måste begränsa oss, säger kostchefen i Motala Margaretha af Trolle.

Senast här om veckan kom en rapport om goda hälsoeffekter på diabetiker som ätit den så kallade 5:2-dieten i ett halvt år.

– Jag upplever att det är en osäkerhet i vården vilka råd man ska ge, säger forskaren Hans Guldbrand.