Sopor – det vill säga avfall från hela samhället som inte kan återanvändas eller återvinnas – allt det som hamnar i brännbart, eldas i Händelöverkets avfallspannor.

Avfallet är kraftigt bemängt med plast

Därför kommer Händelöverket på 16:e plats av anläggningar som släpper ut mest växthusgaser i Sverige. Totalt släpper de ut 207 000 ton CO2 ekv per år.

– Vi måste jobba i flera led för att få bort plasten ur soporna. Ihop med insamlingsföretagen för en bättre sortering och att informera om vikten av att sortera, säger Jonas Lind, Eons produktionschef på Händelöverket.

Neka att ta emot?

Eftersom majoriteten av all plast är tillverkad av fossil olja, får vi nu tillbaka koldioxiden i alla fall – den fossila koldioxiden vi skulle komma ifrån när de kol- och olje-eldade kraftvärmeverken bytts ut.

– Vi skulle kunna ställa större krav i våra kontrakt med kommunen på att slippa plastinnehållet, men plasten måste ändå tas om hand. Och den allra mesta plasten går inte att återvinna, säger Jonas Lind.

Gjort sig av med kol och olja

Tidigare var kommunens el- och fjärrvärmeproduktion helt beroende av kol och olja, men har ställts om.

Från ett år till ett annat minskade deras årliga utsläpp med 45 000 ton. Men ökade sedan direkt, för att återigen minska 2020 då verket är tillbaka på 2014 års utsläpp av CO2”. År 2020 är bränslet till 98 procent återvunnet och förnybart.

Deponi?

Resterna gick förut till avfallstippar och deponier. Men en deponi släpper ut fyra till sex gånger mer växthusgaser än vad förbränningen av avfallet gör.

– Så dem vill vi inte ha tillbaka utan vår anläggning är en del i att förbättra miljön i samhället.

Tekniska lösningar?

Eon har liksom Tekniska verket i Linköping tankar på att försöka skapa en egen sorteringsanläggning.

– Men frågan är om det går eftersom det är problematiskt att sortera en soppåse från sitt plastinnehåll och vi är sist i kedjan.