Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Fredrik Hannerz från Naturvårdsverket svarar på hur svenska industriers utsläpp ser ut idag och hur vi ligger till jämfört med resten av EU. Foto: SVT/Marco Nilson

Svensk industri har lägst utsläpp i EU – men minskar för långsamt

Publicerad

Svensk industri är bäst i EU på att ha låga CO2-utsläpp. Men utvecklingen går långsammare i Sverige än i övriga EU.

– Omställningstakten i industrin måste öka om vi ska klara målen, säger Fredrik Hannerz, enhetschef på Naturvårdsverket. 

Svenska företag är ofta bland de bästa i sin bransch på låga utsläpp. Ren fossilfri el och att Sverige länge haft tuffa miljöregler är enligt många storföretag viktiga förklaringar. Sverige är idag det enda landet i EU med så låga utsläpp att företagen får fler utsläppsrätter än de behöver. 

Men de senaste åren har utvecklingen gått långsamt.

Legat stilla under lång tid

SVT:s kartläggning visar att 15 företag står för en fjärdedel av alla utsläpp, men att de flesta av dessa bara minskat någon procent per år senaste åren. Vissa energi-och kraftvärmebolag har minskat mer när man bytt ut kol och fossila bränslen mot biobränslen. 

– Många industriföretag har legat väldigt stilla under många år. Deras utsläpp måste ner, där finns en stor resa att göra, menar Fredrik Hannerz.

Naturvårdsverket beräknar att utsläppen måste ner med 7 – 8 procent – minst – per år, om Sveriges ska klara riksdagens klimatmål.

Där är vi inte alls idag. Sveriges största utsläppare, SSAB har minskat 0,5 procent per år mätt i utsläpp per ton. LKAB och Cementa cirka en procent per år. 

Svårare att minska framöver

Och för varje år med för små minskningar skjuter vi allt större problem framför oss, menar Naturvårdverket. Dessutom är de “lågt hängande frukterna” redan är plockade. Framåt blir det ännu svårare att minska utsläppen.

– Hittills handlar förändringen mest om bränslebyten och att använda gammal beprövad teknik. De stora investeringarna och tekniksprången som många talar om har vi inte sett effekter av ännu, säger Fredrik Hannerz.

Han poängterar också att nya tekniker som många hoppas på, som fossilfritt stål, eller koldioxidlagring, är något vi inte vet om de kommer fungera på kommersiella villkor i stor skala. 

Kan vi då vara säkra på att vi kommer kunna driva gruvor, stål- och cementindustri om vi ska ner till nottutsläpp?

– Det får framtiden utvisa. Så länge företagen har de här utsläppen kommer det inte fungera, säger Fredrik Hannerz.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet