Att man får feber är ett svar på en inflammation i kroppen. Den höjda kroppstemperaturen orsakas genom ett påslag av signalämnet prostaglandin.

Om man då tar en tablett med febernedsättande medicin så slår man ut all produktion av prostaglandiner i kroppen. Alla inflammationssymtom lindras då på en gång – feber, värk och aptitlöshet.

Men det finns en anledning till att symtomen uppstår, och det är inte självklart att man vill ta bort dem alla.

– Du kanske vill hämma aptitlösheten, men behålla febern. Vid allvarliga akuta infektioner kan feber vara bra, säger David Engblom, docent i neurobiologi vid Linköpings universitet.

Oenig forskarkår

Under flera år har forskarna varit oeniga om källan till febersignalerna. Ett spår har varit att den kommer från cirkulerande prostaglandiner i blodomloppet, ett annat att det handlar om immunceller i hjärnan och så David Engbloms teori om att källan finns i hjärnans blodkärl.

För elva år sedan visade han att mekanismen bakom bildningen av prostaglandin E2 vid feber. Signalmolekylerna kan dock inte passera blod-hjärnbarriären, som har som uppgift att skydda hjärnan mot skadliga ämnen.

David Engbloms forskning visade att de molekylerna i stället kunde bildas av två enzymer i blodkärlen på hjärnans insida. Därifrån kunde de sedan ta sig till hypothalamus, där kroppens termostat finns.

Bevisad teori

Nu har man genom försök på möss kunnat bevisa att teorin stämmer.

– Detta visar att de prostaglandiner som orsakar feber bildas i blod-hjärnbarriären och ingen annanstans. Nu blir det intressant att undersöka de andra inflammationssymtomen. Sådana kunskaper kan bli användbara om man vill ta fram läkemedel som lindrar vissa symtom, men inte alla, säger David Engblom.

Studien publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience med David Engblom och hans doktorand Daniel Wilhelms som huvudförfattare.