Fler kommunikatörer – färre journalister

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har informationsavdelningarna vuxit kraftigt i Östergötland visar SVT:s granskning. Samtidigt blir journalisterna färre och det blir allt svårare att ställa de kritiska frågorna.

Kommunikatörer, pressansvariga , informatörer. Kärt barn har många namn men de anställs för att föra ut verksamhetens budskap.

– Vi jobbar med intern information till ungefär 10.000 anställda i landet och extern information till intagna, anhöriga och media, säger Petra Wetterström, redaktionschef på Kriminalvårdens kommunikationsavdelning som har 22 anställda kommunikatörer på huvudkontoret i Norrköping.

Ökat informationsbehov

– I takt med att förväntningarna ökar så måste vi bli duktigare på att serva snabbare. Sedan finns det mycket spännande att berätta om i vår myndigheter, så därför så finns det att göra för oss kommunikatörer, säger Kristina Wallmo, chef på produktion och strategi på Kriminalvården.

Fler kommunikatörer mellan 2010-21015

Trenden på kommuner och myndigheter i Östergötland är att anställa fler kommunikatörer.

Linköpings kommun har 15 anställda på kommunikationsenheten – en enhet som vuxit med fyra tjänster på fem år. Likadan är utvecklingen i Motala, som gått från tre till sju kommunikatörer. Norrköpings kommun har 17,5 tjänster  som jobbar med kommunikation. Utvecklingen ser likadan ut på flera  statliga myndigeter som ligger i Norrköping. Kriminalvården, SMHI, Sjöfartsverket har anställt fler kommunikatörer de senaste fem åren. Utvecklingen är densamma på Linköpings universitet.

Fler pressmedelanden i dag

– Vi märker att kommunikatörerna ökar. Vi får hela tiden pressmeddelanden om fina och trevliga saker som olika myndigheter gör, säger  Zenaida Hadzimahovic, näringslivsreporter på Östgöta Correspondenten.

Färre journalister

Samtidigt blir journalisterna färre. NTM som bland annat äger Norrköpings Tidningar, Motala-Vadstena Tidning och Östgöta Correspondenten har det senaste året minskat med närmare 50 journalisttjänster i Östergötland, och enligt en undersökning som tidningen Dagens Samhälle gjort så har 1.000 journalistjobb försvunnit på två år från svenska redaktioner.

– Om vi sällan hinner gå djupare och vidare och hitta det som man inte skriver pressmeddelanden om då blir det ett stort demokratiskt problem, säger Zenaida Hadzimahovic.

Motstånd i granskningar

Det blir allt vanligare att intervjuer med politiker och tjänsteman går via en kommunikatör. Det har vår reporter Kjell Lundström märkt. Han har i flera granskningar stött på motstånd från kommunikationsavdelningar.

– Myndigheter och företag är definitivt mer på sin vakt i dag. Det har vi märkt när vi under 2,5 års tid granskat den svenska järnvägen. Då köpte Trafikverket kommunikationstjänster för nära en halv miljon kronor för medieträning.

Sjöfartsverket köpte tjänster

Likadant gjorde statliga Sjöfartsverket. I början av året lade de 1, 3 miljoner kronor på PR-konsulter, medietränare och advokater i samband med Uppdrag Gransknings program om helikopterupphandlingar.

Filmar intervjun

För ett par veckor sedan gjorde Kjell Lundström en kritisk intervju som handlade om Tekniska verken i Linköping och deras  ansvar för miljöskador i sjöar och vattendrag. Då var kommunikationsavdelningen på plats och filmade SVT:s intervju, vilket är en företeelse som blir allt vanligare.

– Varför filmade ni intervjun?

– Det handlar om att vi vill se att vi har fått med de saker vi velat säga och sedan är det allmänt för personer som gör intervjuer att se hur man har betett sig.

Medieträning?

– Ja, medieträning. Då slipper man betala en kursledare, då har vi ju det gratis, säger Klas Gustafsson, marknadschef på Tekniska verken.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer