– Om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser med den ökning vi har idag, så kanske vi ökar skyfallen med 40 procent, säger Peter Berg, forskningsledare på SMHI inom området hydroklimatologiska extremer.

Ökningen gäller både antal skyfall och hur kraftiga de blir.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, använder sig av två definitioner på skyfall. Skyfall är när det regnar minst en millimeter på en minut eller när det har regnat 50 millimeter på en timme.

Mer statistik behövs

Idag är det svårt att utläsa några trender av statistiken. Orsaken är att skyfall inte har mätts längre bakåt än sedan mitten av 90-talet. För att kunna se trender behöver man mätningar minst 30 år bakåt i tiden och gärna statistik som sträcker sig 100 år bakåt.

Om man däremot ser på hur mycket regn som kommit under ett dygn finns det mätningar sedan lång tid tillbaka. De siffrorna har forskarna på SMHI stoppat in i klimatmodeller och gjort kalkyler på hur det kan se ut i framtiden.

I kalkylerna ingår också väntade temperaturökningar för när temperaturen ökar så innehåller atmosfären mer vattenånga och det blir mer regn. Beräkningarna idag är också mer exakta än tidigare.

Långsam påverkan

Ökningen av växthusgaser påverkar klimatet långsamt. Fram till mitten av seklet spelar det ingen roll om ökningen av växthusgaser fortsätter, men för andra halvan av seklet ser det annorlunda ut.

Om ökningen fortsätter i samma takt som idag kan skyfallen öka med 40 procent. Om vi istället hejdar ökningen av växthusgaser kanske ökningen av skyfall kan stanna på de 10-20 procent som gäller för första halvan av detta sekel.

Vanligare i södra Sverige

Styrkan på skyfallen skiljer inte på olika platser i landet utan ordentliga regnoväder kan inträffa var som helst i landet.

Dock visar SMHI:s siffror att skyfallen är vanligare i sydvästra Sverige följt av sydöstra delarna av landet. Anledningen är att temperaturen är högre i södra Sverige.