Öst

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, ska forska om konstgräset. Hur det ska gå till hör du i videon. Foto: Carl Larsson/SVT

Forskare ska ta reda på konstgräsets miljöpåverkan

Uppdaterad
Publicerad

Konstgräsplanerna är livsviktiga för fotbollen i Sverige. Men nu har EU beslutat att planer med gummigranulat inte får anläggas efter 2031. Vid Linköpings universitet startade ett forskningsprojekt om konstgräset 1 september.

– Det finns väldigt lite vetenskaplig litteratur kring ämnet, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor.

Projektet har fått fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Hon och tre kollegor ska undersöka konstgräsplanernas påverkan på miljön.

Det gäller inte bara granulatet utan även energiåtgång för uppvärmning. De ska också forska kring naturgräsplanernas påverkan.

Svenska fotbollförbundet är med på ett hörn och representanter för klubbar ska intervjuas.

Mer jämställt

Lindkvist har själv spelat fotboll sedan sexårsåldern.

– Konstgräset ger mervärden: Träning året om även för ungdomar och tjejer. Det har breddat idrotten och bredden betyder mycket för eliten.

Om åtta år blir det dock förbjudet att anlägga nya planer med gummibaserat granulat eller att fylla på med det.

Konstgräs även i södern

Ett av målen med projektet är att finna alternativ till gummigranulat.

– Olivkärnor och dylikt fungerar inte bra när det fryser. Det behövs något som fungerar i nordliga länder.

Är konstgräs typiskt för Norden?

– Nej. Till exempel i Medelhavsländer kan det vara svårt med ytor och bevattning. Om det är ont om vatten kanske man inte ska vattna fotbollsplaner med det.

Du hör mer ingående om forskningen i videon ovan.

Konstgräs

Omkring 600 000 svenskar spelar i dag fotboll regelbundet. Många på någon av de cirka 1300 konstgräsplanerna.

Källa: Konstgräsfakta

Det finns inga säkra siffror på hur stora mängder granulat som årligen sprids från konstgräsplaner till den omgivande miljön i Sverige. Beräkningarna varierar mellan olika studier.

Trots att siffrorna är osäkra konstaterar Naturvårdsverket att stora mängder granulat försvinner från konstgräsplaner varje år och att en del av detta svinn sprids till miljön.

Spridning av granulat från konstgräsplaner har därför identifierats som en viktig källa till utsläpp av mikroplast i Sverige. När det gäller problemet med spridning av granulat till miljön finns ingen samlad information som visar på skillnader i risken för spridning beroende på vilken typ av granulat som används.

Källa: Naturvårdsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.