Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Gotlandsläkaren Staffan Bergström hjälpte en svårt ALS-sjuk man att ta sitt liv. I videon kan du se honom berätta om känslorna efter nedlagda förundersökningen och om de reaktioner han fått från anhöriga och läkare. Foto: SVT

Friade Gotlandsläkaren: ”Jag vet att fler läkare har gjort samma sak”

Uppdaterad
Publicerad

Gotlandsläkaren Staffan Bergström, som hjälpte en svårt ALS-sjuk man att avsluta sitt liv, har nu friats från brottsmisstankar. Men han vet fortfarande inte om han får behålla sin läkarlegitimation.

– Flera läkare har hört av sig till mig och berättat att de har gjort samma sak.

I juli 2020 anmälde läkaren Staffan Bergström sig själv till polisen. Han hade då hjälpt en svårt ALS-sjuk man att ta sitt eget liv i hemmet. Och han ville att polisen skulle utreda om han hade gjort sig skyldig till något brott.

I sju månader har han levt med brottsmisstanken ”medhjälp till dråp”, men nyligen lade åklagaren ner förundersökningen.

– Jag var ganska säker på att det skulle bli nedlagt, men jag blev ändå lättad, säger Staffan Bergström till SVT Nyheter Öst.

Det har varit en lång väntan, berättar han.

– Det första förhöret jag hade med någon skedde i torsdags och jag var förvånad att det dröjde så lång tid, säger han.

Svalde läkemedlet själv

Den svårt ALS-sjuke mannen i 60-årsåldern hade fått tid i Schweiz för att få avsluta sitt liv. Men när coronakrisen stoppade resan bestämde sig Staffan Bergström för att förse mannen med en dödlig dos sömnmedel.

Den ALS-sjuke mannen svalde läkemedlet själv och åklagaren konstaterar därmed att det läkaren gjorde inte var så pass självständigt att det var brottsligt, skriver TT.

– Om man hjälper till i begränsad omfattning är det inte straffbelagt, men man kan inte agera så pass aktivt att man tar över själva handlingen, säger åklagaren Urzula Grabowska till TT.

”Jag hoppas läget har ändrat sig”

Nu återstår frågan om Staffan Bergström får behålla sin läkarlegitimation. Den frågan avgörs troligen inom den närmaste månaden.

– Det är en öppen fråga. Det sista liknande fallet prövades för över 40 år sedan. Då miste den läkaren sin legitimation fast han inte ens var med i rummet där en MS-sjuk man fick avsluta sitt liv, men han hade förskrivit medicinen, säger Staffan Bergström.

– Jag hoppas att läget har ändrat sig så att det jag har gjort anses vara korrekt.

Staffan Bergström bor på Gotland och har varit verksam som läkare på Gotland. Han är numera pensionerad och är nu ordförande i föreningen Rätten till en värdig död och har länge argumenterat för rätten till dödshjälp.

I videon berättar Staffan Bergström om reaktionerna från anhöriga, patienter och andra läkare: ”Flera har hört av sig och berättat att de har gjort samma sak.”

Dödshjälp kan ses som en samlingsterm för åtgärder i vården där man efter ett önskemål från en patient ger en dödlig dos läkemedel med avsikt att orsaka patientens död.

Enligt Statens medicinsk-etiska råd (Smer) föreslagna definition klassas det inte som dödshjälp att avsluta en livsuppehållande behandling på en patients begäran. Detta eftersom det inte är en insats utan snarare att avstå från en insats.

Det är inte brottsligt i Sverige för en privatperson att hjälpa en person att ta sitt liv. Däremot kan vårdpersonal riskera att åtalas om den ger dödshjälp till en patient, det vill säga ha varit den som utfört den dödliga handlingen. Det kallas eutanasi.

Om patienten själv gör det, exempelvis tar en dödlig dos medicin, kallas det assisterat döende.

En läkare som förser en patient med en dödlig dos medicin som patienten tar på egen hand riskerar att förlora sin läkarlegitimation. Något sådant rättsfall har dock ännu inte prövats i domstol.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer