Lotta Sandström och Åsa Jakobsson vill rädda gutamålet Foto: SVT

Gutamålet – en hotad dialekt

Uppdaterad
Publicerad

På söndag är det gutamålets dag på Gotland, en dag för att uppmärksamma en dialekt som de senaste decennierna talas av allt färre.

– Det är inte så många idag som när vi var små, säger Lotta Sandström, vice ordförande i Gutamålsgillet, till sin syster Åsa Jakobsson, som SVT Nyheter Öst träffar inför gutamålsdagen.

Mer uppblandat idag

Lotta och hennes syster har växt upp i ett hem där man talade gutamål, en dialekt sprungen ur forngutniskan som i vissa fall också liknar ett eget språk.

Men idag blir det allt färre som pratar och helt förstår dialekten.

– Jag tror att det är fler barn idag som har en förälder från Gotland och en från fastlandet. Och då blir det mer uppblandat, funderar Lotta.

Gutamålets dag i helgen

På söndag anordnar Gutamålsgillet gutamålets dag, med föreläsningar, filmvisning, och teater. Det är ett sätt att uppmärksamma den gamla dialekten som man hoppas kunna hålla vid liv även i framtiden.

– Att fler skulle bli stolta över sin dialekt, det skulle vara så roligt. För det tycker jag att vi ska vara, det blir så mycket positivt av den, säger Lotta Sandström.

Inflyttningen påverkar

Så vad är det som gör att dialekter försvinner?

– Det är främst kontakten med andra dialekter, att vi flyttar runt mer och att man i folkskolan på 1900-talet försökte få bort dialekterna, säger Rasmus Lund, språkvetare.

Är det någon skillnad på hur gotländska förändrats jämfört med andra dialekter?

– Ja, det är väl att det finns en relativt stor inflyttning här och att en eller båda föräldrarna inte talar gotländska. Sen skiljer sig gotländskan mycket från rikssvenskan, den man lär ut och det barn oftast hör i barnprogram. Det kan göra att en del barn och ungdomar upplever det som någonting annorlunda.

Ska vi acceptera att gotländskan och gutamålet är på väg bort?

– Nej, det tycker jag inte. Jag tror absolut att man kan höja statusen, det gäller att få barn och unga att tycka att det är ett språk och en dialekt värda att bevara, att de är unika och att det är något intressant, säger Rasmus Lund.

Detta är gutamål

Visa

Forngutniskan brukar betraktas som ett självständigt nordiskt språk medan gotländskan är en dialekt av svenska som har behållit en viss språkmelodi och enstaka ord från gutniskan.

Forngutninskan talades på Gotland från 900-talet fram till och med 1500-talet. Språket låg ganska långt från de övriga nordiska språken i omgivningen, danska, svenska och norska, som hade ändrats i riktning mot att bli någon sorts lågtyska dialekter. Gutniskan och isländskan däremot förblev relativt opåverkade.

På 1600-talet började gutniskan förändras starkt. Den danska staten gick in för att knyta sina provinser hårdare till sig och danska och därigenom lågtyska ord kom in i språket. Man väljer därför ofta denna tid som slutpunkt för forngutniskan.

Gutamålet, även kallat nygutniskan, var endast ett talat språk på ett litet språkområde utan stöd av något skriftspråk. Först under senare delen av 1800-talet började språket att nedtecknas, främst av fornforskaren P A Säve i Visby. Hans arbete startade egentligen när gutamålet började lösas upp och snabbt förändras i riktning mot svenskan.

Resterna av gutamål har dock levt kvar på ön ända fram till mitten av 1900-talet. I Visby med omnejd försvann det först, sedan på norra delen av ön. Idag talas språket av ett fåtal personer.

Källa: Gutamålsgillet och Wikipedia

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer