Hjortarna tar över när älgstammen minskar

Uppdaterad
Publicerad

På senare år har älgstammen i Sverige och Östergötland minskat markant. Sedan 2012 har den halverats. Förra året sköts 1818 älgar i länet och i år väntas siffran bli ännu lägre.

Minskningen av älg beror bland annat på en medveten avskjutning för att minska skogsskadorna, men även på att hjortstammarna har ökat. Hjort, rådjur och älg konkurrerar många gånger om samma föda.

Framförallt dovhjorten har fått fäste lokalt på många platser och på så viss tryckt undan älgen. I slutet av 90-talet sköts ett par tusen dovhjortar i Östergötland. 2017 sköts nära 12 000 individer. Även kronhjorten fortsätter att öka.

Foto: Fredrik Ahl/SVT

David Pettersson är lantbrukare norr om Roxen utanför Linköping. Han har märkt av hjortarnas ökning.

– Vi har skador i stråsäd och på vallarna. Vi har börjat mäta på åkrarna för att se hur stora skadorna är. På många håll är gränsen nådd för att det ska gå att bedriva ett fortsatt jordbruk, säger David Pettersson.

För att en viltstam ska må bra så måste den begränsas utefter hur mycket foder som finns, menar David Petersson.

– Vi kan inte ha mycket av allt. Vi måste välja. På sina håll här är det för mycket dovhjort och vi har ingen kvalikativ stam här. Det är en dålig stam med låga slaktvikter.

Foto: Fredrik Ahl/SVT

Johan Carpholm är vd för Boxholms skogar och menar att viltstammarna måste skötas lokalt.

– Det är viktigt att viltförvaltningen sker utefter dom lokala förutsättningar som är. Vill man ha mer dovhjort måste man ha mindre älg och vill man ha mer älg måste man ha mindre med dovhjort. Det går inte att ha mycket av alla arter.

Mia Kjällander, vilthandläggare på Länsstyrelsen Östergötland Foto: SVT

Länsstyrelsen i Östergötland efterlyser nu ett större ansvar hos jägare, markägare och skogsägare när det gäller hjortstammen.

– Vi har älgskötselområde men vi måste även börja skapa skötselområde i större utsträckning där hjortar ingår, säger vilthandläggare Mia Kjällander.

Norr om Roxen har man tagit fasta på det. Där jobbar man med samsyn mellan parterna och för att få fram så bra beslut som möjligt för både viltet och djuren så samlar man in fakta.

Det handlar om inventering av spillning och observationer av viltet som man sedan utgår ifrån för att uppskatta hur stora stammarna är. Därefter kan man tillsammans komma fram till vilka mål som ska gälla för ett område.

Daniel Andersson är jägare norr om Roxen och han menar att just samsynen mellan skogsägare, markägare, lantbrukare och jägare är ett måste för en hållbar viltstam i framtiden.

– Den nya generationen jägare är nog mer medvetna om att vi måste ta beslut efter fakta och inte bara efter vad man tror och vad man tycker.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.