Flickor könsstympas trots förbudet

Uppdaterad
Publicerad

1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. Men fortfarande görs få anmälningar och nästan inga fall tas upp i domstol.

I takt med att allt fler flickor kommer till vårt land från länder där traditionen förekommer fortsätter flickorna att tiga och lida.

– Det är svårt att förstå att det är fel, när de gjorde det. Vi var unga, vi var barn, vi förstod ingenting. Vi kunde inte försvara oss, vi kunde inte göra någonting, vi kunde bara skrika: hjälp, hjälp, men ingen hjälper. Min mamma såg, men hon hjälpte mig inte, säger 15-åriga ”Khadra”, som egentligen heter någonting annat.

Kvinnlig könsstympning

Hon var bara fyra år den där dagen då hon blev utsatt för könsstympning. Ett övergrepp som hon aldrig kommer att glömma.

– Vi gick ut, jag och min mamma och jag trodde vi skulle gå till lekparken för att leka. Men det var en doktor, tror jag, som gjorde det här på mig, säger Khadra.

Öppning på några millimeter

Det är små flickor, oftast mellan fyra och åtta år gamla som utsätts. Könsstympning innebär antingen att delar av de yttre könsdelarna skärs bort, eller att allt avlägsnas, både inre och yttre blygläppar och klitoris skärs bort.

Sen sys allt ihop och kvar lämnas endast en öppning på några millimeter. Det här görs oftast helt utan bedövning.

– Det gör ont och jag kommer alltid att minnas vad som har hänt, säger Khadra.

Kultur och religion

Hon är långtifrån ensam. Många flickor som nu kommer till Sverige från länder där detta är tradition är könsstympade eller riskerar att utsättas.

– När man flyr från ett land där det är krig, det enda bagaget man har med sig är kulturen och religionen, säger Anissa Mohammed Hassan som arbetar mot könsstympning på Länsstyrelsen i Östergötland.

Nyligen fick myndigheten i uppdrag av regeringen att arbeta förebyggande mot könsstympning.

– Könsstympning är den hemska kultur som vi har ärvt från faraonernas tid. Det finns i Sverige och folk tror att det är enda sätt att kontrollera flickors sexualitet, berättar Anissa Mohammed Hassan.

Kan inte kissa normalt

Komplikationerna efter könsstympningen följer flickorna hela livet. Det handlar om psykiska problem men även svåra infektioner, eftersom endast droppar av urin och mens kan passera ur den lilla öppningen. Flickorna kan inte kissa normalt.

– Jag har träffat små flickor, i nioårsåldern som inte vill dricka, de är för rädda för att kissa, berättar Anissa Mohammed Hassan.

46 anmälningar – två domar

I Sverige är all form av könsstympning förbjuden. Lagen trädde i kraft för över 30 år sedan, men endast 46 anmälningar har gjorts och bara två personer har dömts under alla år.

– De andra tycker inte att det är fel och de skall göra samma sak på deras barn om de blir gravida, berättar Khadra.

– Det förekommer här för att det har aldrig gjorts någon statistik. Lagen finns där, men man vet inte vad som händer, säger Anissa Mohammed Hassan.

Hon menar att det krävs mer information för att få stopp på övergreppen och dessutom tycker hon att en obligatorisk undersökning av svenska flickor borde införas. Likt den undersökning som utförs av pojkars testiklar.

– Det skulle vara samma för alla, både sexåriga pojkar och sexåriga flickor, det kunde hindra föräldrarna, säger hon.

Mer information om kvinnlig könsstympning:

Unicef

RFSU

Socialstyrelsen

Kvinnlig könsstympning

  • Innebär att hela eller delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort.
  • Har existerat ett par tusen år tillbaka i tiden.
  • WHO beräknar att tre miljoner flickor könsstympas varje år och att totalt 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade.
  • 91.420 kvinnor i Sverige beräknas komma från regioner där kvinnlig könsstympning tillämpas.

Källa: Wikipedia/EU

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kvinnlig könsstympning

Mer i ämnet