Cirka fem procent av skoleleverna beräknas vara särskilt begåvade, det vill säga att de lär sig snabbare än majoriteten.

– Det största problemet är att det inte finns någon struktur för hur skolan ska bemöta elever med särskild begåvning. Det kan ställa till det väldigt mycket för de här eleverna vid stadieövergångar, om det inte finns någon plan för hur man ska göra med de här barnen, säger Elisabeth Mellroth som har forskat kring undervisning för särskilt begåvade elever vid Karlstads universitet.

”Viktigt att politikerna ger vägledning”

Enligt henne har ett 60-tal kommuner i Sverige en handlingsplan för särskilt begåvade elever. De flesta kommuner saknar alltså en handlingsplan för hur man ska bemöta de här eleverna.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att kommunerna har något sådant. Det är viktigt att det finns kunskap kring de här barnen och att politikerna ger vägledning.

Mentorer och koordinator

SVT Nyheter Öst har tidigare berättat att Linköpings kommun har en handlingsplan för elever med särskild begåvning och att man även satsat på en koordinator som ska handleda skolpersonal och mentorer för särskilt begåvade elever.

I videon berättar Elisabeth Mellroth om två olika sätt att stötta barn med särskild begåvning.