Blåtiror och spräckta revben. Det finns en bild av hur kvinnomisshandel ska se ut.
I själva verket är det sällan så tydligt. Det vet personalen som jobbar på Frideborg i Norrköping, där utsatta kvinnor kan få hjälp och stöd.
– De flesta som kommer hit säger: Jag vet inte om jag hör hit egentligen, säger Carin Glad, behandlare på Frideborg.
Så hon brukar börja med att berätta. Att våld även kan vara psykiskt och komma smygande. Det handlar om att kontrollera och begränsa kvinnans livsutrymme.
– Ofta kommer orden långt före slagen. Men ord kan skada och påverka minst lika mycket som fysisk misshandel, enligt personalen på Frideborg.
– Säger du att jag är värdelös, ful, äcklig, hora, fitta… det blir väldigt personligt. Och det får oerhörda konsekvenser för den som blir utsatt, säger Karolina Källs, behandlare på Frideborg.
– Får jag höra det tillräckligt ofta så tror ju jag till slut på det, säger Carin Glad.
Letade orsaker hos sig själv
För ”Marie”, som vi har berättat om tidigare, fick orden och kontrollen följden att hon utvecklade ångest. Hon gick hos en psykolog och fick diagnosen ”generell ångest”. Hon letade efter orsaker hos sig själv.
– Men när han försvann ur mitt liv var ångesten borta. Jag satt där hos psykologen och visste inte längre vad jag skulle prata om. Jag hade inte längre några problem. Jag mådde inte dåligt längre, när jag inte hela tiden behövde anpassa mig till honom, säger ”Marie”.
Men trots att det psykiska våldet får både konkreta och långvariga konsekvenser finns inga brottsrubriceringar som passar.
– Det syns inte. Jag kan inte gå till polisen och säga: Han kallar mig för det här. Det är inte bevisbörda nog. Och det är problematiskt, säger Karolina Källs.
Åklagaren: Måste ha bevis
Och även om förtrycket gradvis blir fysiskt kan det vara svårt att komma åt det. Det vanligaste är att det är svårt för kvinnan att minnas exakt vad som hände exakt när. För att det pågår så länge.
– De vanliga är att våldet och hoten upprepas under lång tid. Därför är det ofta svårt för kvinnan att komma ihåg när saker och ting hände och i vilken ordning, säger My Lindholm, kammaråklagare i Norrköping.
Ändå är det just dagar och klockslag som behövs om det ska leda till rättegång, eller i varje fall att man kan slå fast ungefär när det hände.
– Fortfarande så måste man kunna ringa in händelser, för att annars så kan man som misstänkt inte försvara sig. Vi kan inte bara påstå att ”hon blir slagen”, utan jag som åklagare måste också kunna bevisa ungefär när det hände och var man var då, säger My Lindholm.
Ringa polisen kan vara avgörande faktor
Just därför är det så viktigt att människor i omgivningen reagerar.
– Om jag hör någonting från min granne och tycker: Det här låter jättekonstigt. Då är det är klart jag ska ringa polisen, säger Karin Glad, behandlare på Frideborg.
– Om jag inte ringer så hjälper jag till att upprätthålla det våld som jag hör. Hur ska då den utsatta personen kunna förmå sig att ta sig därifrån? säger Karolina Källs.
Ett samtal till polisen kan också vara den avgörande faktorn som senare leder till en fällande dom. Då finns det registrerat en exakt tidpunkt för vittnesmålet.
– Att grannar kan berätta att de hörde kvinnan säga ”aj aj sluta” just den eftermiddagen, det är ju väldigt bra bevisning, säger kammaråklagare My Lindholm.