Foto: SVT

”Man hoppas ju att de har det bra”

Publicerad

Sex av tio nya förskolor i Norrköping är tillfälliga baracker.

SVT:s kartläggning visar att majoriteten av Sveriges storstadskommuner satsar på tillfälliga baracker istället för att bygga nya förskolor, trots allt större barngrupper. I Norrköping är andelen ovanligt hög – sex av tio nya förskolor är baracker.

Katrin Stahlberg i Svärtinge i Norrköping har haft båda sina barn i en barack som var i bruk fram till årsskiftet. Hon tycker att det har varit trångt med många barn på liten yta.

– Man hoppas ju att de har det bra. Samtidigt vet man att risken är att det blir trångt och högljutt i små lokaler.

Ska lösa akuta behov

De kallas baracker, men kommunen ser helst att man säger paviljonger. Oavsett vad de kallas har de det gemensamt att de ser nästan exakt likadana ut och fyller samma funktion; att snabbt lösa akuta behov av förskoleplatser.

– Man vet inte vad man har för rättigheter så man fogar sig och tar den plats man får, säger Katrin.

Barackernas standard kan variera men kritik som återkommer är att de är dåligt anpassade till barnens behov och Arbetsmiljöverket har kritiserat barackernas höga bullernivåer. Men så är de också tänkta som tillfälliga lösningar.

– Ja, det var ju det man trodde när man skolade in sitt barn där. Men nu har min son gått hela sin förskoletid i en paviljong och man har väntat på att få besked om det ska byggas, när det ska byggas eller om det ska flyttas.

”Målet måste vara bra lokaler”

Norrköping är en av de kommuner som har absolut högst andel baracker. Det visar den granskning av landets femton största kommuner, som SVT har genomfört.

– Det är klart att vi vill att lokalerna ska vara skräddarsydda för den här verksamheten. Det är inte bra att vi har tillfälliga lösningar och paviljonger kan bara vara tillfälliga lösningar. Målet måste ju vara att man har riktigt bra lokaler, säger Lars Stjernkvist (S),  kommunstyrelsens ordförande.

Ändå var över 60 procent av kommunens nya förskolor under 2000-talet just baracker. Norrköping sticker alltså ut.
I grannkommunen Linköping är det här inte alls lika vanligt och i Eskilstuna har man bara satsat på fasta förskolor de senaste åren.

”Borde kunna ha framförhållning”

Katrin Stahlberg i Svärtinge har numera den älsdsta sonen i skolan och dottern har flyttat till en nybyggd, större förskola i riktiga lokaler. Hon ifrågasätter kommunens planering.

– Jag tycker att Norrköpings kommun borde kunna ha större framförhållning. Man vet hur många barn som föds och i vilka områden. Då borde man kunna ligga steget före och inte behöva ha en förskoleverksamhet i en barack under så många år som det har varit för oss. 

”Vi skulle ha byggt mer”

Lars Stjernkvist (S) håller delvis med om kritiken. Samtidigt har befolkningen ökat snabbare än man förutspått. Det har varit svårt att förutse behovet. 

 - I efterhand är det lätt att se att vi borde ha gjort mer. Vi underskattade uppgången i Norrköping och vi skulle ha byggt mer, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar förskolan

Mer i ämnet