– Vi brukar ibland ha utbrott på skolor eller förskolor. Men den senaste tiden har det varit mer än vad det brukar vara, säger Karin Festin
De tre pandemiska åren har bidragit till minskad immunitet som kan vara en förklaring till ökningen.
– Vi har varit duktiga på att vara hemma och hygien, vilket har lett till att färre har fått grupp A-streptokocker under de här åren. Går en infektion runt mindre i befolkningen utvecklar färre personer immunitet, säger hon.
När fler blir sjuka kräver fler sjukhusvård
De ökade antalet sjuka belastar vården, främst inom primärvården och de svåra fallen belastar slutenvården.
– De behöver i regel inneliggande vård med antibiotika och ibland operation så det är klart att det blir en ökad belastning, säger Karin Festin.
Det handlar ungefär om 10-15 fall per månad som kräver sjukhusvård.
Se och hör mer i videoklippet här ovanför.
A-streptokocker
- Grupp A-streptokocker är en bakterie som bland annat kan orsaka halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. I sällsynta fall kan den ge blodförgiftning och allvarliga mjukdelsinfektioner. Man kan också bära på bakterien utan att bli sjuk eller ha några symtom.
- Det finns många olika streptokockarter, en del med förmåga att orsaka sjukdom hos människa, andra helt harmlösa. De invasiva streptokockerna tillhör alla en speciell art, Streptococcus pyogenes – betahemolyserande streptokocker grupp A – GAS.
- GAS-infektioner förekommer praktiskt taget uteslutande hos människa, och smittan kan spridas genom direktkontakt från människa till människa eller indirekt via föremål eller som droppsmitta. Många personer (framförallt äldre barn och ungdomar) är bärare av GAS, oftast i svalget, utan att visa tecken till sjukdom.
- Inkubationstiden är kort, ett till tre dygn.
källa:1177 och Folkhälsomyndigheten
