Foto: Wikimedia

Mynt avslöjar den medeltida gudstjänsten

Publicerad

De tusentals mynt som hittats under golvplankorna i skandinaviska kyrkor genom åren ger forskarna nya insikter i hur kyrkobesöken såg ut under medeltiden. En stor del av de intressanta fynden har gjorts i Bunge på Gotland.

Fler än 100 000 mynt, hårnålar och andra lösa föremål från medeltiden har hittats under golvplankorna i Sverige, Norge och Danmark. Svein Harald Gullbekk, arkeolog vid Oslo universitet i Norge har nu kartlagt fynden och fram träder ett mönster: Under medeltiden stod de kvinnliga kyrkobesökarna på den norra sidan av kyrkorummet, medan männen stod på den södra.

– När vi undersökte var hårnålar, pärlor och andra objekt som hör till kvinnor hade hittats i Bunge kyrka på Gotland, upptäckte vi att mer än 95 procent av fynden hade gjorts på den norra sidan, säger Svein Harald Gullbekk till Science Nordic.

Naturens mörka och kalla krafter

Under medeltiden stod antagligen de flesta kyrkobesökarna upp under gudstjänsten, medan de gamla och sjuka satt på bänkar som stod längs sidorna. Kartläggningen bekräftar att kyrkorna även delade upp sina besökare efter kön.

Att kvinnorna hamnade på den norra sidan var, av allt att döma, ingen slump, eftersom norr associerades med naturens mörka och kalla krafter, till skillnad från söder.

Merparten av fynden har gjorts på Gotland och i Norge där 28 stavkyrkor från denna tid fortfarande finns bevarade. Bara i dessa kyrkor, som alltså består av trä, har det hittats mer än 20 000 mynt under golvplankorna, fynd som har daterats till åren 1180–1320.

Förkortad skärseld

Svein Harald Gullbekk tror inte att mynten har placerats under brädorna med flit, utan att de har tappats under de otaliga gudstjänster som hållits där genom århundradena. Annan forskning tyder på att folk tog med sig pengar till kyrkorna som betalning för exempelvis avlatsbrev, det vill säga ett papper som gav dig förlåtelse för olika typer av ”synder” eller som betalning för att förkorta sin tid i skärselden.

– Varje mynt erbjuder ett fönster till religiös aktivitet. De säger också en del om hur pengar användes i kyrkosammanhang och hur långt användningen av pengar hade kommit vid olika tidpunkter, säger han.

Den förvirrande medeltiden

Visa

Begreppet medeltiden är något förvirrande såtillvida att denna tid definieras lite olika i Sverige och annorstädes.

Normalt är den europeiska medeltiden namnet på den period som förekommer mellan antiken och den ”nya” tiden, det vill säga tiden från det västromerska rikets fall år 476 fram till renässansen och upptäcktsfärderna till Indien och Amerika i slutet av 1400-talet.

I Sverige, däremot, definierar vi medeltiden normalt som den tidsperiod som följer på vikingatiden, då Sverige började kristnas, och fram till Gustav Vasa. Det vill säga från cirka år 1000 fram till dess att Gustav Vasa valdes till kung år 1523.

Medeltiden delas i sin tur upp i olika perioder:

Äldre medeltid, år 500–1000.

Högmedeltiden, år 1000–1300.

Senmedeltiden, år 1300–1500.

Källa: Nationalencyklopedin

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Gotland

Mer i ämnet