Elever på Erlaskolan i Norrköping vill ha en skolgård. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Politiker hotar friskolor med sänkt skolpeng

Publicerad

Ansvariga politiker i Norrköping hotar nu med sänkt skolpeng till friskolor som inte har nån skolgård. Och det är flera stycken.

Skolpengen som friskolorna får ska även täcka kostnaderna för en skolgård. Ändå är det många idag som saknar egen utemiljö, visar SVT:s granskning.
I Norrköping hotar nu kommunen med att sänka ersättningen till friskolor som inte har en skolgård.

1000 kronor per elev till skolgård

Norrköpings kommun lägger drygt 1000 kr per elev och år på skötsel och upprustning av sina kommunala skolgårdar. Och man ger lika mycket i bidrag till friskolorna.
Trots det är det flera friskolor som helt saknar en egen utemiljö.

Olle Johansson (S), som är kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, ifrågasätter nu om det här verkligen är rimligt.

– Är det bidrag på lika villkor om man inte har någon skolgård? Tveksamt! Då kanske det är så att man ska ha lite mindre ersättning i skolpengen. Om vi har 1 000 kronor per elev som riktmärke är det också rimligt att man får tusen kronor mindre om man inte har skolgård, säger han.

Kritiska elever

Högst upp i det gamla lasarettet i Norrköping har Erlaskolan bedrivit undervisning sedan augusti 2011. Men ännu finns ingen skolgård.
Och eleverna är kritiska.

– Det finns ingenting man kan göra så alla sitter i klassrummen på rasterna, säger Madeleine Nielsen.

– Vi trodde att det fanns en skolgård här, säger Lina Sabbahi. 

Eleverna drömmer om en egen skolgård och har fått ta fram egna förslag i grupparbeten. För det ska anläggas en verklig skolgård, det har ledningen lovat. Frågan är bara när.
Skolan har ännu inte fått klartecken från fastighetsägaren som har andra hyresgäster att ta hänsyn till i huset.

Vill inte svara

Erlaskolan finns än så länge på tre platser, bland annat i Katrineholm, där det inte heller finns någon skolgård än. Hur mycket pengar man lägger på sin utemiljö vill ledningen inte svara på.

– Jag vill inte gå in på frågor som handlar direkt om ekonomin, men det är ju inte något som vi inte lägger pengar på om man uttrycker sig så, säger grundskolechefen Richard Weibull.

Richard Weibull menar att man ändå har ambitionen att ordna en skolgård.

– De pengarna vi får ska vi använda till att verksamheten ska bli bra naturligtvis, säger han.

Men du kan inte heller säga när det kommer att bli?

– Nej, jag kan inte säga det idag.

Använder allmänna parker

Skolgårdar som krymper eller saknas helt, trots att skolpengen alltså ska täcka det, blir allt vanligare. Det har blivit konsekvensen av att elevers utemiljö är helt oreglerad i skollagen. Det visar den granskning som SVT gjort.

Istället hittar man andra lösningar, som att använda allmänna parker. Men där måste man förstås samsas med andra. Hamnskolan i Stockholm använder sig av Blecktornsparken. Där leker Elias Hjert, 11 år.

– Ibland är det lite personer här som inte är lämpliga för barn, personer som dricker sprit, säger han. 

”Parken inget alternativ”

Enligt Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog vid SLU i Alnarp, är parken inte ett alternativ till en skolgård.

– Vi har ju sett att barn som har en egen utemiljö som är grön, varierad och rymlig får bättre förmåga till koncentration, de får fysisk aktivitet och bättre sömn.  Om man tvingas gå iväg till en park blir leken annorlunda och barnens aktivitet begränsas, säger hon.

Tipsa SVT om skolgårdar!

Visa

I Sverige finns tusentals grundskolor. Någon komplett kartläggning av hur många som saknar skolgårdar finns inte. Det förs ingen nationell statistik.

För att få en bild av omfattningen gör därför SVT nu en granskning. Redan har vi kunnat visa på stora brister i elevers utemiljö, med skolgårdar som är minimala eller helt obefintliga.

Vi vill få in fler tips och synpunkter om skolgårdar! Kontakta jenny.widell@svt.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar skolgårdarna

Mer i ämnet