Forskare varnar – skolgårdar behövs

Publicerad

En vanlig uppfattning är att det bara är små barn som behöver en skolgård. Men den är viktig även för de äldre eleverna, menar forskare.

Det har blivit vanligare med skolor som saknar skolgård. Det visar den granskning som SVT just nu genomför.

Terass istället för skolgård

När högstadieleven Freja Lundquist har rast kan hon idag välja mellan att sitta kvar inne, eller gå ut på stan i Katrineholm. Men i framtiden kommer hon att kunna sitta ute, på taket. För där planerar Floda friskola, om inte en skolgård, så i alla fall en terass.

Det ser Freja Lundquist fram emot. Däremot tycker hon inte att det behövs någon riktig skolgård.

– Det är inte så många av oss som direkt leker i klätterställningar. Jag tror inte så många skulle använda den.

Högstadieeleverna har undervisning inne i Katrineholm tre dagar i veckan. De andra två dagarna är de ute i Floda, där även de yngre barnen går, och där friskolan startade från början. Där finns en stor skolgård med närhet till skog och sjö och med möjligheter till undervisning utomhus.

Svårt med lokaler

Men när skolan ville öppna en filial inne i Katrineholm var det svårt att få tag i lokaler. Flera bygglovsansökningar fick avslag. När man äntligen fick bygglov, trots att det inte fanns någon möjlighet till utemiljö i markplan, fick man helt enkelt gilla läget, berättar rektor Karin Bennerhed.

– Den har ju i gengäld en stadsmiljö som de här barnen behöver möta emellanåt och vi försöker att få det bästa av två världar, både landet och stan. Men skulle man få välja helt fritt skulle man kanske velat ha något annat, men nu får vi göra det bästa av situationen.

Forskning visar dock att en bra utemiljö, där eleverna kan vara på sina egna villkor, behövs hela veckan, flera gånger om dagen.

”Blir mer fysiskt aktiva”

En vanlig uppfattning är också att det bara är små barn som behöver skolgårdar och att det knappt är möjligt att få äldre elever att släppa sina mobiler och surfplattor. Men enligt Fredrika Mårtensson, som forskar inom miljöpsykologi, stämmer inte det.

– Det handlar bara om att göra skolgårdarna tillräckligt attraktiva och mysiga, då kommer även de stora ut. Och vi vet att så fort vi har fått ut barnen, även högstadiebarnen, så blir de mer fysiskt aktiva.

Att kunna behålla leken så länge som möjligt är viktigt i barns utveckling och då kan skolgården bli en oas.

Rastpedagog

Många elever är vana vid att leka upp till årskurs sex. Men sedan är det som att något händer, berättar Olof Jonsson, som arbetar som rastpedagog på Tenhultsskolan i Jönköping.

– Helt plötsligt när de kommer till årskurs sju så förväntas de inte göra någonting, de förväntas hänga i korridorerna. Och sedan ska de vara redo för 40 minuter svenska. 

Än så länge är det inte särskilt vanligt med rastpedagoger på skolor, enligt Olof Jonsson som hoppas att fler ska börja jobba mer aktivt med rasten. Den utgör en stor del av tiden i skolan, för de yngre barnen omkring 20 procent eller en dag i veckan.

– Rasten är en tid som finns, men som inte styrs av några lagar. Den är en förutsättning för inlärning. Läraren kan ha planerat sin lektion hur väl som helst, men har inte barnen en bra erfarenhet med sig in från rasten så följer det med in i klassrummet, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar skolgårdarna

Mer i ämnet