– Det är inget blodprov. Man ska ha klart för sig att ställa den här diagnosen inte är helt enkelt, säger Magnus Tideman, professor i socialt arbete med inriktning funktionshinder vid Marie Cederschiöld högskola samt Högskolan i Halmstad.

Det rör sig dels om intelligenstest, dels om en bedömning av adaptiv förmåga (att klara vardagen) samt hur eleven skulle klara vanlig skola med stöd.

”Dystert”

Tideman menar att felbedömningar började upptäckas i samband med att särskolan blev kommunal i mitten av 90-talet. Efter granskningar och kritik från Skolinspektionen är hans bild att kommunerna skärpt sig.

– Men det här var dystert att höra. Drabbade familjer jag varit i kontakt med tidigare har varit förtvivlade.

Hur många fall av felbedömningar det rör sig om i Sverige är oklart. Han säger dock att det är vanligare med felbedömningar i mindre kommuner.

– Det krävs mycket kompetens för att göra bedömningen. Har kommunen inte det, är det bättre att köpa in tjänsten.

”Rimligt system?”

– Sedan kan man ifrågasätta om särskolan som egen skolform är ett rimligt system? I nästan alla andra länder har man en skolform och försöker inom den hitta undervisningformer som fungerar.

Han säger vidare att det kan bli tufft för de aktuella eleverna att gå över till vanlig grundskola.

– Det beror på hur det gått i särskolan och hur de tas emot av grundskolan. Det kommer kräva mycket av Mjölby kommun.