– Det finns ingen rättssäkerhet överhuvudtaget i systemet, menar psykologen Bo Hejlskov Elvén. Foto: SVT och Yvonne Åsell

Psykolog: ”Tvångsvård av barn inte rättssäker”

Uppdaterad 17 december 2017

Publicerad 15 december 2017

Unga med funktionshinder ska inte tvångsvårdas. Det slår två vägledande domar fast. Ändå sker det, vilket visar att systemet inte är rättssäkert. Det menar den tongivande psykologen Bo Hejlskov Elvén.

14-årige Liam från Norrköping har diagnoserna adhd och autism. Trots det har han två gånger tvångsomhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU) och låsts in på Statens institutionsstyrelses ungdomshem.

Hur vanligt det är att barn med diagnoser blir inlåsta på SiS-hem finns ingen statistik på, men Liam är inte ensam.

#deutstraffadebarnen

– Det är inget ovanligt, utan hör mer till vardagsmat att vi har den här typen av ungdomar inne hos oss, konstaterar psykologen Cecilia Kallenberg som jobbat inom SiS i 25 år.

Rättspraxis utan effekt

Psykologen Bo Hejlskov Elvén menar att det finns en stor rättsosäkerhet i Sverige. Två vägledande domar från 2010 slår fast att unga med psykiska funktionshinder inte ska tvångsvårdas om deras beteende beror på diagnoserna.

Men trots att det gått sju år har den nya rättspraxisen inte fått något genomslag.

– Det har absolut inte haft någon som helst effekt, säger Bo Hejlskov Elvén.

Att komma runt rättspraxis är enkelt. Det räcker för socialtjänsten att skriva i beslutet att barnets beteende inte har med funktionshindret att göra. Så formuleras det till exempel i Liams fall.

Placering kan inte överklagas

Liams mamma, Jenny, var egentligen inte emot att sonen skulle omhändertas enligt LVU, men hon ville inte att han skulle placeras på en låst institution. Därför överklagade hon och fick rätt.

Problemet är att när LVU:et ska prövas juridiskt tar domstolen inte ställning till själva placeringen utan till själva tvångsomhändertagandet. Och om domstolen upphäver omhändertagandet försvinner samtidigt socialtjänstens omsorg. Ansvaret går tillbaka till föräldern tills en ny utredning eventuellt påbörjas.

– Det finns ingen rättssäkerhet överhuvudtaget i systemet. Vi stoppar in ungdomar i verksamheter som inte är gjorda för dem. Det är domstolar inblandade, men inte i beslutet om placeringen. Det beslutet tar socialtjänsten, säger Bo Hejlskov Elvén.

Liv eller död

Men ibland handlar det helt enkelt om liv eller död när socialtjänsten fattar besluten. Det säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

– Så man kanske måste ta ett beslut om tvång för säkerhets skull ibland. När man vet att man kanske fattade ett beslut för lite för att någon tog sitt liv – det är ju något som inte får hända.

Se hela dokumentären: ”En pojke som Liam” på SVT Play.

Statens institutionsstyrelses ungdomshem

Statens institutionsstyrelse, SiS, är en statlig myndighet som bedriver ”individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.”
Statens institutionsstyrelse bedriver ungdomsvård på 24 orter i landet. Varje år placeras cirka 1100 ungdomar där.
Personalen har särskild befogenhet att utföra följande uppgifter: – De har rätt att bestämma vem man får prata i telefon med och när. – De får hålla fast personer som försöker rymma. – De får förbjuda eller övervaka besök. – Söka igenom kläder och omhänderta dina saker. – Läsa brev. – Be personer klä av sig nakna för kroppsbesiktning. – Låsa in personer i ett rum i 24 timmar.

Källa: Statens institutionsstyrelse

#deutstraffadebarnen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.