Sofia Almqvist, biolog på länsstyrelsen, dirigerar slåttermaskinen som en hunddressör och förklarar lupinens skadeverkan. Foto: Lena Liljeborg/SVT

De bekämpar invasiva lupiner: ”Vi ser en framgång”

Uppdaterad 8 juni 2023

Publicerad 23 juni 2021

Hör Sofia Almkvist om varför lupiner inte är bra för pollinatörer, hur folk reagerar och vad du ska göra med dina lupiner.

Eftersom invasiva växter tränger ut de naturliga arterna, växlar Länsstyrelsen i Östergötland i år upp bekämpningen.

Följ med på lupinutrotning i videon här ovanför.

Naturreservat i Östergötland

De satsar på elva naturreservat runtom i länet. Här är vi med i Högbymons naturvårdsavtal utmed Östgötaleden mellan Skänninge och Mjölby.

Även den problematiska vattenväxten sjögull kommer att bekämpas i sjön Sommen under sommaren.

Länsstyrelsen ber allmänheten om hjälp att stoppa spridningen och uppmanar till att hålla utkik efter invasiva arter, till exempel jättebalsamin, jätteloka, sjögull, svarthuvad snigel, blomsterlupin och parkslide, och rapportera fynden till SLU Artdatabanken eller Naturvårdsverket.

Blomsterlupin

Blomsterlupinen härstammar från Nordamerika. Den introducerades i Europa under 1800-talet som trädgårdsväxt och spred sig sedan därifrån till naturen.

I Sverige förvildades blomsterlupinen på 1870-talet och finns nu i stora delar av landet.

Den brer ut sig längs vägar och järnvägar, i grustag och runt bebyggelse – samma platser som är en fristad för många ängsväxter.

Blomsterlupinen konkurrerar ut svenska växter till problem för bland annat våra vilda pollinatörer.

Mer information på Naturvårdsverket.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.