En av satsningarna är att anställa en kvinnlig brobyggare för att bättre lyckas nå flickor. 2014 anställdes två manliga brobyggare i Linköping men de har svårt att nå tjejerna i det utsatta områdena på grund av de kulturella barriärer.

– Brobyggarna har lyckats nå många barn och unga i riskzonen, men det har av kulturella orsaker varit svårt att nå flickor. Därför förstärker vi brobyggarna så att vi bättre kan fånga upp tjejerna, säger Daniel Andersson (L), ordförande i omsorgsnämnden.

”Till skolan istället för finkan”

Linköpings kommun satsar också på att kunna få ännu fler att lämna grov, organiserad brottslighet genom en utökad avhopparverksamhet. Den redan befintliga sociala insatsgruppen kommer att få ytterligare 1,6 miljoner kronor i stöd.

– Vi vill skicka unga från utsatta områden till skolan och inte till finkan, säger säger Daniel Andersson (L), ordförande i omsorgsnämnden.

– Hela samhället tjänar på att vi har en fungerande avhopparverksamhet, där individer med kriminell bakgrund kan få stöd för att kunna lämna ett kriminellt liv bakom sig, säger Helena Balthammar (S), ordförande i demokrati- och trygghetsutskottet.

Skolpersonal ska upptäcka extremism

För att förhindra att ungdomar som känner sig utanför lockas av extremistiska rörelser satsar kommunen på att utbilda personal inom skolan. Personalen ska få lära sig att känna igen tecken på att ungdomar är på väg att radikaliseras och veta hur man ska agera.

– Vi vill öka tryggheten mer, vi gör redan mycket men vi vill göra mer och ligga i framkant i landet med det arbetet, säger Helena Balthammar (S), ordförande i demokrati- och trygghetsutskottet.