– De här gängen som finns har ju ett krig mot varandra och då blir det ju automatiskt att ungdomar från de andra områdena känner av att Berga är så och Skäggetorp är så men de har ingen aning, säger Azad Pirooti, brobyggare i Linköping.

För Azad Pirooti började det med snatterier i tolvårsåldern, brott som sedan blev värre och värre. Vändningen kom när åklagaren en dag hade samlat tillräckligt med bevis för en fällande dom.

– Jag tänkte att nu kommer min familj och min lillebror att få reda på att jag är en brottsling. Det får bara inte hända, säger Azad Pirooti.

Istället startade han och en kompis en ungdomsförening mot alkohol och droger och kunde bevisa för rätten att han valt en annan väg i livet. Efter åtta år av pokerspel på toppnivå återupptog han den banan genom att börja arbeta på ungdomsgårdar i Linköping. Och när han fick frågan om jobb som brobyggare tillsammans med Arash Sharafadin accepterade han till sist efter viss tvekan. Men när Arash sedan omkom i sommar har hans roll förändrats.

– Jag och min kollega ska bli som en samordnande instans mellan myndigheter och kommunen. Vi ska jobba med alla, säger han.

Okunskap bakom konflikter

För SVT Östnytt berättar Azad om kriget mellan gängen som eskalerat den senaste tiden.

– Man vet inget om varandra. Ungdomarna fastnar i sina stadsdelar och så börjar det gå rykten om att Skäggetorpsungdomarna är så och de i Berga så, men de har ingen aning, säger Azad Pirooti.

Från polisens sida vittnar man om organiserad brottslighet som försöker locka till sig ungdomar i oroliga områden men Azad Pirooti tar den oron med ro.

– Det är inte ens en procent som är organiserade, men de syns och de hörs och kommer polisen till området så är det 50 ungdomar som blir nyfikna och kommer och tittar på. Sedan blir allt uppblåst i media och allt sånt där, säger han.

Nu hoppas han kunna få ungdomarna i de olika stadsdelarna att börja umgås över gränserna via fritidsgårdar och andra aktiviteteter. Projektet ska pågå i ett år men man hoppas såklart på förlängning.

– Jag tror att vi behövs och jag tror att man skulle tjäna på att anställa fler som oss. De unga som bor i området har inte förtroende för någon tant som sitter på socialkontoret och aldrig besöker stadsdelen, men de lyssnar på oss som är här, säger han.

Föräldrarna en viktig pusselbit

Azad Pirooti som pratat mycket med ungdomarna ser föräldrarnas arbetslöshet och utanförskap som en stor anledning till att barnen hamnar i konflikter och låter sig lockas av kriminella gäng.

– Mycket av problemet är ju hemma för familjen har det inte bra ställt. Föräldrarna kanske inte pratar så bra svenska och de behöver förebilder. Tyvärr har ungdomarna inte så bra förebilder, säger han.

Han får medhåll av artonåriga Ayar Shekha som kom till Sverige från norra Irak för elva år sedan.

– Föräldrarna är ju viktigast. De är ju de man är med hela tiden och de man ser upp till. Men har inte de något jobb eller har det jobbigt blir det svårt att se upp till dem och få råd eftersom de själva inte har inget att komma med, säger han.

Han beskriver ett Skäggetorp där de ungdomar som vill studera och göra bra ifrån sig konkurrerar med de kriminella gängen.

– Är man inte stark så blir det lätt att man faller in i det, jag har kompisar som har fallit in i det men jag är bra på att säga ifrån, säger han.

Både Ayar Shekha och Azad Pirooti poängterar vikten av att områden som Skäggetorp också urlakas på bra föredömen generellt.

– Så fort man blir något så flyttar man härifrån. Var är den här läkaren eller var är den här advokaten? Han finns inte här. Det blir bara de dåliga som knarklangare och så som blir kvar, säger Ayar Shekha.