Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Signalkräftan i Vättern kommer ursprungligen från floder i gränsområdet mellan Kaliforninen och Nevada i USA. Foto: August Askbom/SVT

Signalkräftan i Vättern – fortsatt kontroversiell

Publicerad

Signalkräftan sattes in i Vättern 1969. Idag dryga 50 år senare forskar man fortfarande på vilka effekter kräftan haft på sjöns ekosystem.

Signalkräftan och flodkräftan är ganska lika så det var ett bra val av art. Men signalkräftan har lite kraftigare effekt på snäckor, musslor och på bottenvegetation, säger forskaren Lennart Edsman.

Beslutet om att sätta in signalkräftan i Vättern togs efter att kräftpest slagit ut stora delar av den inhemska arten flodkräfta. Redan från den första insättningen på 1000 kräftor har det varit ett kontroversiellt beslut då det visade sig att de båda kräftarterna inte kunde samexistera.

En komplex fråga

En ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, slår fast att signalkräftan och dess påverkan på Vätterns ekosystem är en fortsatt komplex fråga. Kräftan fungerar som en städare på sjöbottnen, äts av större fiskar och bidrar till det kommersiella fisket men det behövs mer forskning för förstå kräftans fulla effekt på kringliggande flora och fauna.

Även om signalkräftan för med sig många positiva egenskaper så utgör den samtidigt ett hot, säger Lennart Edsman.

– De stora negativa effekterna signalkräftan har på flora och fauna beror inte på kräftan i sig. Det beror på att folk tar signalkräftor från Vättern och sätter in i andra sjöar vilket medför att man slår ut de bestånd av flodkräftor runt Vättern.

I klippet ovan får du veta mer om Vätterns kräftor.

  • Första insättningen av signalkräftor gjordes 1969.
  • Kräftorna direktimporterades från floder i gränsområdet mellan Kaliforninen och Nevada i USA.
  • Förhoppning var att signalkräftan skulle klara sig bättre mot kräftpesten än den inhemska flodkräftan.
  • Signalkräftan klarade kräftpesten bra då de är kroniskt sjuka i pesten och smittar den vidare till flodkräftorna.
  • Först 30 år efter de första utsättningarna började yrkesfiskets fångster närma sig lönsamma nivåer.
  • 2021 beräknades den totala fångsten inom yrkesfisket av signalkräftor ligga på137 ton.

Källa: Signalkräftans påverkan på Vätterns ekosystem, SLU

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer