Skogen – ingen jämställd bransch

Uppdaterad
Publicerad

Marja Gustafsson jobbar som jägmästare och fick nyligen utmärkelsen Silverkvisten för sitt arbete med skog och skogsbruk. Att hon fick priset är rätt unikt. Endast sex kvinnor har fått det – och drygt 500 män.

Skogen är en av Sveriges största exportbranscher och ungefär 100.000 är sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin. Samtidigt är det också en av de minst jämställda branscherna.

Av de som jobbar inom skogsbruket och skogsindustrin är 84 % män och endast 16 % är kvinnor.

– I och med att det inte är många kvinnor som har fått det, så var det en person som sa ”nu har väl alla män fått så nu börjar de med kvinnorna”. Kanske är det så att det ibland är svårt att se de här duktiga personerna, säger Marja Gustavsson som jobbar vid Skogsstyrelsen i Linköping.

Kvinnligt nätverk

När det kommer till kvinnliga skogsägare ser statistiken bättre ut, då ungefär 40 % är kvinnor. Många av dem har dock ärvt sin skog.

Inte förrän år 1950 blev det tillåtet för gifta kvinnor att förvalta sin egen skog och många upplever att vissa attityder lever kvar.

Det har därför bildats ett flertal nätverk av kvinnliga skogsägare. Ett av dem är Spillkråkan, som finns över hela Sverige.

– Vi var två döttrar och det tror jag var vår smala lycka. För hade vi haft en bror som hade blivit upplärd i det här med skogsbrukande, då hade vi kanske inte fått chansen, säger Berith Wikström, medlem i Spillkråkan

– Titta på hur det ser ut på Skogsstyrelsen. Titta på hur det ser ut bland skogsentreprenörer och andra virkesuppköpare. Det är de vi möter sen när vi ska sälja vår skog eller när vi behöver hjälp. Då är det väldigt mansdominerat, säger Marie Emanuelsson, medlem i Spillkråkan.

Vad behöver man då för stöd som kvinna?

– Att träffa andra kvinnliga skogsägare och stötta varandra. Sen är det kunskap. Det är det som Spillkråkan jobbar mycket med, att få kunskap på olika sätt. både genom skogsdagar och kvällsaktiviteter, säger Marie Emanuelsson.

– Om inte ens föräldrar lär en, då får man lära sig själv som vuxen. Det är så få kvinnor på skogskurserna, så de blir osynliggjorda och känner sig obekväma. Det har inte med att man är kvinna att göra, alla grupper känner så. Är man mindre än 30 %, då känner man sig inte väl till mods, säger Berith Wikström.

Kunskap nyckeln

Marja Gustafsson tror också att kunskap kan vara en av nycklarna till ökad jämställdhet.

– Jag tror att det är väldigt viktigt idag i de skogliga utbildningarna att man får någon form av kunskap och kanske kurser. Som förbereder flickorna i det här genustänkandet. När de kommer till arbetsplatserna så kan de stöta på svårigheter och lär sig då hur de ska tackla det. Det är ju många flickor som inte har varit beredda på det och kanske har tacklat det fel och då kan hela karriären bli fel, säger Marja Gustafsson

Hon upplever ändå att det blir bättre, även om det tar sin tid.

– Jag har mycket ljusa förhoppningar inför framtiden. Jag ser att det har hänt väldigt mycket under de senaste åren. Så jag skulle vilja göra om min karriär och börja nu. För nu öppnar sig möjligheterna och det är ju väldigt trevligt. Det är många duktiga, unga kvinnor som kommer.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.