Länsstyrelsen i Östergötland är tidiga med just den här arbetsmetoden. Vattenekolog Lars Genzelius hivar upp 5-10 liter vatten ur Svartån vid Kungskvarn i Östergötland. Ur vattenprovet går det sedan att analysera de många miljoner DNA-partiklar från djurlivet i ån.
– Alla fiskar till exempel ger ifrån sig DNA från sin kroppsyta, tex via sin avföring, säger Lars Gezelius.
Atlernativ till provfiske
Tidigare har Länsstyrelserna använt sig av provfiske av olika slag för att kartlägga tex vilka fiskarter ett vattendrag innehåller.
Men nu har Länsstyrelsen i Östergötland engagerat ett privat företag som tagit 15 prover på ett antal olika platser utmed Svartån mellan Roxen och Boxholm. Det är prover både ovanför och nedanför olika vattenhinder så som exempelvis kraftverk.
Länsstyrelsen vill se hur långt upp i systemet olika fiskar tar sig. Fiskarna behöver kunna förflytta sig för att föröka sig och överleva.
Asp en av de fiskarter som undersöks
– Vi är intresserade av att se hur färna, ål och öring klarar av barriärerna i Svartån och vi tittar extra på hur den utrotningshotade karpfisken Aspen har det. Det är en art som funnits många miljoner år, 1000 gånger längre än vi människor. Det är vår skyldighet att bevara den. Den fyller också sin funktion i ekosystemet liksom de flesta arter, säger Lars Gezelius.
Aspen ingår i ett åtgärdsprogram för bevarande som Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten driver.
Hjälpmedel att finna oönskade arter
DNA analysen kommer också att visa hur invasiva arter, alltså främmande arter, så som vandrarmusslan breder ut sig.
Det är en mussla som kommer från östligare breddgrader och inte fungerar naturligt i Svartåns system. Den riskerar att rubba balansen och Lars Gezelius säger att man behöver hålla koll på den så den inte tar över för mycket. DNA-metodens vattenprover visar vilka arter som i en radie av 100 meter uppehållit sig de senaste veckorna.
Det är en här och nu uppskattning, menar Lars Gezelius. DNA i vatten bryts ju ner rätt snabbt. Men den är enklare och förmodligen mer kostnadseffektiv än tex nätfiske menar han.
– Risken för att vattenprover förväxlas och att man bär med sig DNA tex via sina stövlar från ett vattendrag till ett annat oroas jag inte över. Jag har varit med och sett de rigorösa kontrollerna och desinficeringen av redskap som görs, säger Lars Gezelius.
Resultat i höst
I september kommer provsvaren då Länsstyrelsen får veta hur det är med främst fisklivet i Svartån.
– Det blir ett underlag för vilka åtgärder som kanske behövs för att vi ska hålla en ekologisk god vattenstatus. Något vi länder inom EU skrivit under på att ha, säger Lars Gezelius.