Bältet är svårt att ta på sig, gör ont eller är ofräscht. Det tillsammans med bristande kunskap om bältesreglerna är några av anledningarna till att få tar på sig bältet på bussen, enligt en studie av Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Dessutom tänker vi annorlunda i bussen än i bilen.
– I bilen finns det ingen yta som gör att bältet känns begränsande, du kan ändå inte gå upp och gå. Bussen inbjuder i hela sin storlek till att du går omkring i den och då finns det något som du faktiskt begränsar genom att sätta på dig bältet, säger Anna Anund, forskningschef på VTI.
En annan faktor är inkonsekvensen i de signaler som ges kring vikten av bältet.
– På samma sträcka kan du ena dagen sitta och ha bälte på, och andra dagen får du stå upp och åka. Det gör att man blir mindre benägen att använda bälte, säger Anna Anund.
Bältet livsavgörande
Anna Anund understryker att bussen ändå är relativt säker, minst tio gånger säkrare än bilen. Men i de allvarliga olyckor som väl sker, är bältet livsavgörande. När bussen välter kastas man runt i eller ut ur bussen.
– Vi behöver framföra budskapet kring varför man ska använda bälte. Även så folk inser vad som händer när du sitter bredvid en obältad passagerare. Vid en olycka är du också utsatt för den ökade risken. Så säg till din granne, säger hon.
Enligt studien är bältesanvändningen i den kommersiella linjetrafiken och beställningstrafiken 50 respektive 92 procent.
Se i klippet ovanför vilka regler som gäller på bussen
VTI:s förslag för ökad bältesanvändning:
– Tydligare lag, kontroll och påföljd. Utvidga biljettkontroll till att även gälla kontroll av bältesanvändning.
– Mer information om bälteskravet genom obligatoriska utrop men även i andra medier. Upprepande, automatiska utrop och filmer ombord.
– Tekniskt stöd till förare för att kontrollera bältesanvändningen ombord. Till exempel skärmar och lampor som visar om bälten är fästa eller inte.
– Nya krav på att bältens längd och utformning ska passa både små och stora passagerare.