Drömhuset blev en mardröm

Uppdaterad

30.000 hus i Sverige är byggda med enstegstätade fasader. En konstruktion som bäddar för problem med fukt och mögel

Enstegsfasad är en fasad utan luftspalt. Ett tunt lager puts läggs på cellplast. Sedan följer en gipsskiva, plastfolie, träregel med isolering och längst in innerväggen som ofta är putsad.

Problemen uppstår när det regnar och blåser. Vatten tränger in i sprickor i fasaden, både i sprickbildningar i väggen men framför allt vid infästningar, fönster eller balkonger. Eftersom konstruktionen inte har en luftspalt har vattnet ingenstans att ta vägen. Fukt samlas inne i fasaden och det uppstår mögel och röta.

Under 2000-talet har det byggts 30 000 villor och många flerfamiljshus i Sverige med enstegsmetoden. Bolag som NCC, PEAB och Skanska har använt metoden. 2007 varnade SP, Sveriges tekniska forskningsinsitut, för enstegstätade fasadlösningar. Idag kämpar många familjer för att få byggbolagen att åtgärda de mögelskadade fasaderna.

Fasader vars konstruktion inte tål fukt utan ger mögel och röta. Många husägare får ingen hjälp från byggbolagen att sanera och bygga om. De lever i osäljbara hus som kan ge hälsoproblem. Sydnytt har granskat hur drömhusen blev en mardröm.

Vi åker längs en villagatan i Mariastaden utanför Helsingborg. Ett nybyggt område perfekt för barnfamiljer med lekplatser, återvändsgator och nya fräscha hem. För tre år sedan köpte Madeleine Hjorthag Elgegren, hennes man och tre tonårsbarn ett hus här. De såg fram emot att flytta in i sitt drömhus, ett vitt putsat hus med träpaneler. Efter att ha bott i ett äldre hus i Helsingborg tidigare kändes det bekvämt och tryggt att flytta in i ett nybyggt hus.

Dottern fick astma

Säljaren sa visserligen att det var byggt enligt enstegsmetoden, med en enstegstätad fasad utan luftspalt, men det var var byggt av Peab. Ett stort, välkänt och seriöst företag.
Familjen kände ingen oro.

– Nä, inte alls. Man tror ju inte att Peab skulle låta oss bo i ett hus som inte var bra, säger Madeleine Hjorthag Elgegren.

Men snart märkte Madeleine att något inte stod rätt till, hennes dotter mådde allt sämre. Dottern som haft astma som barn fick flera luftvägsinfektioner och snart konstaterades att hon fått tillbaka sin astma. Madeleine hade återkommande huvudvärk om hon vistades flera dagar i sträck i huset.

Det gjordes en stor fuktmätning i huset. På tiotalet ställen sågades stora block ut ur fasaden. Madeleine visar oss fasaden som har fyrkantiga hål på alla sidor, både vid fönster och mitt på väggarna.

– Vid samtliga punkter som undersöktes var det olika angrepp, säger Madeleine Hjorthag Elgegren.

Omfattande mögel

Undersökningen visade att det fanns omfattande mögelpåväxt på alla de ställen i fasaden som undersöktes.

Men hur kunde det bli så här. För Madeleine och hennes familj är inte ensamma i Sverige om att ha problem med enstegstätade fasader. För att ta reda på det måste vi går tillbaka till slutet av nittotalet.

Bostadsbyggandet tar fart igen efter krisen i början av decenniet. Byggbolagen har dessutom hittat en ny metod att bygga fasader på. De har utvecklat den ur metoden att sätta puts och isolering på befintlig tegelfasad som använts i tiotalet år. Men nu har man renodlat metoden. Den är enkel, energisnål men framför allt billig.

Enstegstätad fasad går ut på att man struntar i luftspalten, som finns i tradionellt byggda hus. Ett tunt lager puts läggs på cellplast. Den följs av en gipsskiva, plastfolie, träregel med isolering och längst in innerväggen. En helt tät konstruktion som kommer att leda till problem. För när vatten väl tränger in i fasaden så kommer det inte ut. Eftersom det saknas luftspalt är fukten kvar i fasaden.

Vi träffar Kenneth Sandin vid Lunds tekniska högskola som är en av Sveriges ledande forskare på byggmaterial. Han visar LTHs laboratorium där han byggt upp identiska väggar som fanns i Annehem i Lund, där det byggdes enstegstätade fasader. Han har sett omfattande skador på den här typen av fasader.

– Det börjar med mögel som kan komma efter bara några månader, säger Kenneth Sandin. Får det sedan stå i några år blir det röta och man riskerar att den bärande stommen förstörs.

Vanlig byggteknik

Under 2000-talet blev enstegsmetoden den vanligaste byggtekniken och det byggdes 30 000 enfamiljshus och många flerfamiljshus. I framför allt Väst och Sydsverige där det både blåser och regnar mycket upptäckte fler och fler husägare fukt, mögel och rötskador i sina nya fasader.

Men även om flera byggbolag kände till de här problemen så höll de tyst och många av dem fortsatte bygga till 2007 när skandalen blev ett faktum och SP, Sveriges Tekniska forskningsinsitut, offentligt dömde ut enstegsmetoden som en riskteknik. SP gjorde då en undersökning som visar att mer än hälften av 821 kontrollerade hus hade omfattande fuktskador.

– Om man bygger ett hus som är hermetiskt tillslutet där fukten stängs inne, så ligger det som en tickande mögelbomb. Förr eller senare kommer alla att drabbas, säger Stefan Stjerndal, regionchef för Villaägarnas riksförbund, som redan tidigt gick ut och kritiserade byggbranchen.

Men frågan verkar vara känslig för byggbranchen. Vi har frågat alla bolag som bygger småhus i Skåne om de använde enstegsmetoden. Trots att vi mailat och ringt är det bara tio bolag som svarar. Men av de tio säger nio att de använt enstegsmetoden. På frågan om varför de byggt så här är svarar flera byggbolag att metoden var vedertagen och godkänd av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

– Det här var en metod som var godkänd av SP, säger Mikael Olsson, VD på BWG Homes där Myresjöhus är ett av dotterbolagen.

Men det förvånar Ingemar Samuelson projektledare på SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut, som var en av dem som avslöjade fuktskandalen 2007.

– Jag vet inte vad de syftar på där, vi godkänner ingenting, säger Ingemar Samuelson. Man har byggt med den här under lång tid, men succesivt gjort förändringar men inte utvärderat vad som händer i konstruktionen.

Olika strategier

Att åtgärda fukt- och mögelskadorna på enstegshusen skulle kosta byggbranschen många miljarder och många förtvivlade husägare upptäcker att de inte får någon hjälp.

– Ersättningsviljan hos byggbolagen är allt för liten. De har två stratergier: att vägra betala eller låta processen löpa på och koppla in sina jurister, säger Stegan Stjernedal, regionchef på Villaägarnas riksförbund. Men det kan innebära att husägarna riskerar att förlora sitt rättsskydd under tiden.

Att det tar tid har Madeleine Hjorthag Elgegren märkt. Madeleine har försökt få Peab att ta sitt ansvar och åtgärda möglet och fukten i fasaden. Så fort fuktmätningen var klar för mer än ett år sen fick Peab resultatet. Sedan dess har hon inte hört ett ord.

– Psykiskt är det väldigt jobbigt, säger Madeleine. Men många säger att de gör så för att man ska ge upp. Antingen sälja huset till underpris eller betala renoveringen själv. Eller helt enkelt bo i det här. Men att känna att man orsakar att ens dotter får sämre hälsa är hemskt.

När vi kontaktar Peab som byggt huset i Mariastaden får vi bara prata med informationschefen Niclas Brantingson. Han säger att Peab har en dialog med familjen, och att han beklagar deras situation.

– Visst är det olyckligt, det ska kännas tryggt att köpa en bostad av Peab, säger Niclas Brantingson, informationschef på Peab. Men tillägger samtidigt att Peab bara följer regelverket som säger att Peab har ansvaret för byggfel de två första åren. Sedan är det familjens byggfelsförsäkring som ska ta ansvar för att åtgärda fuktproblemen.

Ingen vill ta ansvar

Men försäkringsbolaget Bostadsgaranti där familjen har sin byggfelsförsäkring vill inte heller ta ansvar för felen. Det pågår en diskussion mellan Peab och Bostadsgaranti men enligt familjens advokat kan ett besked dra ut på tiden. Under tiden får familjen bo kvar i sitt mögelskadade hus. Och det tär på hela familjen.

Madeleine ångar idag att familjen köpte ett hus av Peab. Hon har inte längre något förtroende kvar för byggbolaget.

– Jag ångrar att jag var så naiv att jag trodde att det fanns någon etik och moral hos de stora byggjättarna, säger Madeleine Hjorthag Elgegren.

Helena Schön
helena.schon@svt.se
Bernard Mikulic

bernard.mikulic@svt.se
 

Vad är en enstegsfasad?

Visa
Enstegsfasad är en fasad utan luftspalt. Ett tunt lager puts läggs på cellplast. Sedan följer en gipsskiva, plastfolie, träregel med isolering och längst in innerväggen som ofta är putsad. Problemen uppstår när det regnar och blåser. Vatten tränger in i sprickor i fasaden, både i sprickbildningar i väggen men framför allt vid infästningar, fönster eller balkonger. Eftersom konstruktionen inte har en luftspalt har vattnet ingenstans att ta vägen. Fukt samlas inne i fasaden och det uppstår mögel och röta. Under 2000-talet har det byggts 30 000 villor och många flerfamiljshus i Sverige med enstegsmetoden. Bolag som NCC, PEAB och Skanska har använt metoden. 2007 varnade SP, Sveriges tekniska forskningsinsitut, för enstegstätade fasadlösningar. Idag kämpar många familjer för att få byggbolagen att åtgärda de mögelskadade fasaderna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Enstegstätade hus

Mer i ämnet