Malmöpolisens demokrati- och hatbrottsgrupp är i ett uppstartsskede. Gruppens personal är alldeles nyss färdigställd och består av en chef, en förundersökningsledare, fyra utredare och en kontaktsamordnare som sköter kontakten med externa organisationer. Men enligt Katarina Aspegren som är chef för gruppen saknas nationella riktlinjer. Hon menar att polisen behöver få bättre tydlighet från högre instans om vad det är för brott som det faktiskt handlar om.
– Polisen måste bli bättre på att jobba, utreda och förebygga demokrati- och hatbrott där journalister och politiker blir utsatta vid uttalanden och artiklar. Men vad är ett brott mot demokratin? Det är inte helt självklart, säger Katarina Aspegren.
Regionalt ansvar
Malmöpolisens demokrati- och hatbrottsgrupp utreder endast brott i Malmö. Men planen är att även övriga polisområden i region syd ska ha speciella utredare som arbetar med just demokratibrott.
– Malmöpolisen har ett regionalt ansvar att sprida kunskap om demokratibrott i polisregion syd. Vi ska öka kunskapen hos polisen runt omkring för att de ska veta hur polisen ska arbeta med denna typ av brott och hur vi arbetar med detta på rätt sätt, säger säger Katarina Aspegren.
På uppdrag av riksdag och regering utreder polisens nya demokrati- och hatbrottsgrupper i Malmö och Göteborg sedan i somras även brott mot politiker och journalister som använt sig av demokratiska grundläggande fri- och rättigheter. Polisanmälningarna handlar oftast om olaga hot och trakasserier på nätet.
Enbart i Malmö har 33 fall om hot mot politiker och journalister polisanmälts sedan i somras, varav hälften är polisanmälningar från journalister. En anmälan har lett till åtal och tas upp i tingsrätten i början av maj. Den åtalade är en person som enligt åklagaren ofredat en journalist på sociala medier. Men när SVT Nyheter Skåne ringde upp den åtalade menar hon att hon inte skrivit texten utan kopierat den från någon annan.
Mer utsatta än andra
Enligt Brottsförebyggande rådet är journalister, politiker och anställda inom rättsväsendet generellt mer utsatta för hot, trakasserier och våld än den yrkesarbetande befolkningen som helhet. Nyligen dumpade den nazistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen skräp utanför folkvalda politikers hem på olika orter.
En av de drabbade var kommunstyrelsens ordförande i Höör, Stefan Lissmark (S). Det var på natten som sräpet lämnades utanför hans hem tillsammans med ett skriftligt budskap på ytterdörren. Stefan Lissmark var inte hemma utan det var grannarna som upptäckte soporna på morgonen.
– Grannarna ringde dagen efter och berättade att där låg sopor utanför min dörr och att det satt ett meddelande på dörren. Jag blev först och främst förvånad. Men det är ju en jättebra naturinsats, de får jättegärna fortsätta städa upp i naturen. Men de bör lägga skräpet på rätt ställe – återvinningscentral istället för utanför min dörr.
”De vill ha diktatur och polisstat”
Eftersom Stefan Lissmark är kommunstyrelsens ordförande tolkar han budskapet från Nordiska Motståndsrörelsen som ett försök att hota demokratin och Höörs innvånare.
– Det är allvarligt att man i en demokrati försöker inskränka yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Jag ser det som ett hot för att tysta demokratin och åsiktsfriheten. Demokrati bygger ju på möten, samtal och att man kan ha olika åsikter. De vill ha diktatur och polisstat.
– Händelsen är polisanmäld av mig. Vi har inom Höörs kommun som policy att polisanmäla alla hot och trakasserier. Detta är inte ett angrepp mot mig personligen utan mot alla invånare i Höör, säger Stefan Lissmark (S).
När SVT Nyheter Skåne ringer upp Nordiska Motståndsrörelsens presstalesman Pär Öberg avböjer han att svara på några frågor angående aktionen.