Foto: TT

Två skolklasser flyktingbarn försvinner – varje månad

Uppdaterad
Publicerad

1.829 ensamkommande flyktingbarn var i maj i år registrerade som avvikna av Migrationsverket. I klartext: ingen vet var de finns.

Det visar en ny rapport som bygger på siffror från landets kommuner och Migrationsverket.

– Det är tunga siffror, det är inte bra, säger Amir Hashemi-Nik från Länsstyrelsen i Stockholm. Det handlar om två skolklasser i månaden som har avvikit under de senaste åren.

#flykt

– Samtliga barn riskerar att utnyttjas, oavsett anledning till försvinnandet. Många försvinner på grund av rädsla och oro, en del fall kan kopplas till människohandel.

I dag saknas en samlad bild av vad som händer med de ensamkommande flyktingbarnen i Sverige. Rapporten ”På flykt och försvunnen: en nationell kartläggning av ensamkommande barn som avviker”, är ett första försök. Den bygger på statistik från Migrationsverket och kommunernas socialtjänster i maj i år kompletterat med intervjuer. Den släpptes under ett seminarium i Malmö under torsdagen.

Bland annat har 40 barn avvikit från Malmö under 2016.

– Betydligt fler kommer att bli avvisade med tanke på den nya begränsningslagen och vi måste förbereda personalen på att bemöta barnen och förebygga avvikanden, säger Annelie Larsson, förvaltningsdirektör i Malmö.

Rädda för avslag

I absoluta tal är det storstadslänen Skåne, Västra Götaland och Stockholm som har störst antal barn som försvinner. Men tittar man på andelen av de kommunanvisade så blir bilden en annan. Då var ungdomar som blivit anvisade en plats i norrlandslänen klart överrepresenterade.

”Detta kan bero på att länet har många glesbygdskommuner och att barn som anvisats till dessa avviker till storstadsområdena”, skriver man i rapporten.

Den vanligaste orsaken till att barnen avviker är avslag på asylansökan eller rädsla för att få avslag. I gruppen finns en övervikt av personer från Marocko och Afghanistan.

Samtidigt visar det sig att bara en av fem kommuner har skriftliga rutiner för hur man ska förebygga att ensamkommande flyktingbarn försvinner.

– Genom rapporten får vi ett annat underlag och en tydligare bild av hur stort problemet är och om vad kommunen har för kunskap om detta, säger Sofia Pehrsson, integrationsutvecklare på Länsstyrelsen i Skåne.

Ökning väntas

Enligt Sofia Pehrsson är rapporten viktig för att frågan ska aktualiseras mer hos kommunerna. Problemet förväntas växa under de närmaste åren.

– Förra året försvann exempelvis barn från Trelleborg och Malmö, och det finns risk att fler barn kommer att avvika eftersom fler kommer att få avslag. Gruppen riskerar att öka, fler barn som inte känner att de har möjlighet att återvända kommer att leva gömda, säger Sofia Pehrsson.

Under Mänskliga Rättighetsdagarna är det mycket fokus på bland annat asylrätt, och rapporten har kartlagt hur många barn som avvikit under asylprocessen under perioden 2013 till 2016. Den tar även upp effekterna av ändrad asyllagstiftning och praxis.

Söker information om barnen

– Man har genomfört en enkätundersökning för att få mer information om barnen. Både statistik och anledningarna till att de försvinner, säger Sofia Pehrsson som kommer att delta i seminariet idag.

Även frivilligorganisationer, som exempelvis stadsmissionen, som stöter på barnen dagligen ger sin syn på hur barnen har det.

–  Vi kommer att få en bild av vad barnen riskerar att utsättas för, och hur det är att leva på gatan. Barnens röster kommer att höras på något sätt, säger Sofia Pehrsson.

Artkelninnehållet har ändrats sedan originalpubliceringen – Antalet  barn är jämförbart med två skolklasser i månaden.

Andel kommunavvisade 2013 – 2016 som registrerats avvikna

Norrbotten 6,4 %

Dalarna 5,7%

Östergötland 5,4%

Gävleborg 5,2 %

Västernorrland 4,7%

Södermanland 4,6%

Jönköping 4,4%

Västmanland 4,3%

Västra Götaland 3,8%

Örebro 3,7%

Stockholm 3,6%

Skåne 3,5%

Kalmar 3,4%

Jämtland 3,3%

Uppsala 3,2%

Halland 3,0%

Kronoberg 2,7%

Gotland 2,4%

Blekinge 2,4%

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet