Pengarna har tillkommit genom en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) och sedan 2015 har Skåne fått en utbetalning varje år. Stödet har sedan redovisats till SKR där regionen specificerat vilka satsningar som gjorts och hur mycket som gått till personalkostnader.
Under de fem första åren av satsningen, fram till 2020, redovisade regionen år efter år att man inte använt hela beloppet och totalsumman som inte redovisats fram tills dess landar på 156 miljoner kronor.
– Pengarna finns ju ute i förvaltningarna och ute i verksamheten så de har ju använts. De kan ju ha använts till andra saker inom kvinnosjukvården men inte så att de går att redovisa i satsningen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Lundbom.
Redovisar mer
De första åren var regionerna inte återbetalningsskyldiga för den del av stödet som inte redovisats. Men efter en ny överenskommelse behöver regionerna från 2020 också redovisa till Kammarkollegiet och betala tillbaka det som inte används.
2020, det första året med återbetalningskrav, redovisar Region Skåne inte bara att man använt hela stödet utan att man till och med använt 56 miljoner mer än man fått från staten. Ett sammanträffande enligt Pia Lundbom.
– När man startar ett förbättringsarbete så tar det ett antal år innan man är där man vill vara, säger hon.
Kritik från vården
Flera personer som SVT pratat med har upplevt att inte heller de pengar som använts har haft någon större effekt på vården samt att personal inom vården själva haft för lite inflytande kring vad pengarna lagts på.
– Jag kan inte ta i från dem att de upplever det så, men när jag utgår från vad jag ser i kvalitetsförbättringar eller resultat så ser jag att pengarna faktiskt gjort skillnad, säger Pia Lundbom.
Hon menar att problemet varit att pengarna till stor del skulle användas till nyrekrytering av exempelvis barnmorskor och att dessa inte funnits att tillgå.