Foto: Ulf Stråhle Us

Birgit Nilsson – rebell med stämband av stål

Publicerad

Birgit Nilsson var bonddottern som avvek från det förväntade och blev en av världens mest firade operastjärnor. I år skulle kvinnan med ”stämband av stål” ha fyllt 100 år, vilket bland annat uppmärksammas i tre praktverk.

Den väger 7,7 kilo och betingar en kostnad av 1 000 kronor. Men så är ”Birgit Nilsson 100 – An homage” också ett bokverk som är skapat för att leva upp till personen den gestaltar.

-Det måste vara något som gör hennes position i musikhistorien rättvisa och som speglar den – om det blivit så får andra bedöma, säger Rutbert Reisch, ordförande för Birgit Nilsson Foundation, som har varit redaktör för boken.

”En naturens nyck”

Det är snart 13 år sedan hon dog och 34 år sedan hon tog avsked från operascenen. Ändå är Birgit Nilssons minne i högsta grad levande för operafantasterna. Varför? Rutbert Reisch, liksom flera andra, beskriver henne som ett unikum i operavärlden, en artist som lyckades få rösten att hålla i fyra decennier och hela tiden behöll greppet om publiken. En gång bevittnade han själv hur hon blev inropad 75 gånger efter en föreställning av ”Elektra”.

-Min Gud, hennes röst har ibland beskrivits som en naturens nyck. Det är ett helt unikt fenomen som uppstår varannan eller var tredje generation – du får uppleva det en gång i livet, om du har tur, säger han.

Men vägen till operascenen var långt ifrån spikrak. Birgit Nilsson föddes 1918 som enda barnet till Nils och Justina Svensson. Från början var föräldrarna stolta och uppmuntrande när lilla Birgit sjöng, men efter konfirmationen blev det bestämt att hon skulle vara ”hemmadotter” på gården. Och när hon som 18-åring upptäcktes av musikdirektören och kantorn Ragnar Blennow sade pappa Nils ifrån.

”Sångerska! Det är välan inget yrke” Det räcker gott med de sångerskor vi redan har här i landet. Min dotter har inte på galejan att göra.”

Mjölkat tio kor

Så blev det nu inte. En sensommardag 1941 reste Birgit Nilsson med enkel biljett till Stockholm för att söka till det som i dag heter Kungliga Musikhögskolan. Kvällen innan hade hon, enligt myten, mjölkat tio kor hemma på gården.

-Hon var en stark kvinna som trotsade sin far och bröt mot invanda mönster – lite av en rebell, konstaterar Mattias Enn, som har skrivit boken ”Birgit Nilsson i ord och bild: 'Värp först och kackla sen!'”.

Det är ingen slump att hans bok ståtar med ett Birgit Nilsson-citat i titeln. Den är späckad med anekdoter från operastjärnans liv och visar prov på hennes slagfärdighet och humor. En av de mest kända skildrar hur mästerfotografen Lennart Nilsson, mannen bakom boken ”Ett liv blir till” ville att hon skulle svälja en liten kamera så att han kunde fotografera hennes stämband. ”Nej, tack, jag vet var den kameran har varit!”, svarade hon ampert.

-Men hon sade också lite dubbelbottnat: ”jag är glad att alla de som beundrar mig inte lär känna mig privat så att de inser hur tråkig och vanlig jag är”, säger Mattias Enn.

Den perfekta sångarkroppen

Vad var hemligheten bakom Birgit Nilssons röst? Rutbert Reisch hävdar att ingen studioinspelning gör den rättvisa, att den krävde ett stort operahus för att komma till sin rätt. Själv förklarade hon att hon hade den perfekta sångarkroppen: nästan ingen midja, kort hals och ”ett stort huvud med plats för massor av resonans”. Vännen och operasångerskan Elisabeth Meyer-Topsøe, som har skrivit en avhandling om Nilssons sångteknik, utvecklar resonemanget:

-Förutom att ha en stor bred BMW i halsen hade hon en spetsig Ferrari ovanpå. Hon hade alltså nästan en koloratursoprans lätthet i höjden. Och har du det kostar de höga tonerna ingenting i möda. De kommer gratis.

Hennes bok ”Birgit – från Västra Karup till Metropolitan” är ett äkta vänporträtt, där Birgit Nilssons enorma korrespondens med och omtanke om fans och vänner lyfts fram. Elisabeth Meyer-Topsøe beskriver operasångerskan som ”en otroligt varm och generös människa”.

-Det de flesta människor minns av henne förutom den fantastiska sångrösten är slagfärdigheten och den blixtsnabba repliken. Hon var den högst dekorerade människan i Sverige och ändå satt hon hemma på gården och plockade ogräs. Det är ingen felaktig bild, men jag som hade lyckan att känna henne i 30 år vet hur mycket mer som finns bakom det där, säger hon.

Birgit Nilsson

Visa

Född: 1918 i Västra Karups socken i Skåne.

Död: 2005 i Bjärlöv i Skåne.

Bakgrund: Utbildades på Kungliga Musikhögskolan och Operaskolan i Stockholm 1941–1946. Debuterade som Agathe i ”Friskytten” på Kungliga Operan 1946. Fick sitt genombrott på hemmaplan som Lady Macbeth i operan ”Macbeth” ett år senare. Det internationella genombrottet kom 1954 i rollen som Elsa i ”Lohengrin” i Bayreuth.

Mest hyllade roller: Isolde i ”Tristan och Isolde”, Brünnhilde i ”Nibelungens ring”, Salome, Elektra, Färgarfrun i ”Die Frau ohne Schatten”, Tosca och Turandot.

Avslutade karriären: Gjorde sitt sista officiella framträdande 1984.

Aktuell: Den 17 maj skulle hon ha fyllt 100 år. Detta uppmärksammas bland annat med publiceringen av flera olika praktverk och ett antal hyllningskonserter.

Under året visar SVT dessutom ”Birgit-almanackan” varje lördag kväll. I almanackan hyllas hon med pärlor ur SVT:s arkiv. Fram till och med den 3 juli kan man också se den nyproducerade dokumentären ”Birgit Nilsson – stämband av stål” på SVT Play.

Sveriges Radio firar också Birgit Nilsson med en dokumentär, två hyllningskonserter och fem operor ur radions arkiv.

I vår kommer dokumentärfilmen ”A league of her own” om Birgit Nilssons karriär och liv som distribueras av Unitel för tv. Senare kommer en dvd-version

”Birgit Nilsson live! The centennial edition”, ett cd-set med 25–30 skivor bestående av liveinspelningar som aldrig tidigare har offentliggjorts, ges ut under året.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer