Trots avståndet på bara två mil skiljer det 1400 kronor i månaden i lönekuvertet.

Liselott Ljung är undersköterska i Bjuvs äldreomsorg. Förra året tjänade hon 19.200 kronor i månaden. Knappast någon jättelön, men en bra bit mer än kollegan Lars Andersson i Klippan, som fick nöja sig med 17.800 kronor. Båda har tio år i yrket.

– Det är naturligtvis skönt att veta att vi i Bjuv ligger hyggligt till, men jag vägrar se mig som högavlönad. Jag är långtifrån nöjd med min lön, säger Liselott.

– Visst har jag ibland funderat på att byta arbete. Men – det är ju det här jag vill jobba med, jag gillar verkligen kontakten med människor, säger Lars.

Den enda uppenbara skillnaden mellan de två orterna stavas ingångslön. I Bjuv har kommunalfacket fått igenom att en nyutbildad undersköterska ska ha minst 17.000 i månaden.

– Bakom det låg flera års kamp. Men jag tror ändå att kommunledningen varit mer samarbetsvillig här i Bjuv än på många andra håll. Insikten finns att något måste göras om vården ska kunna rekrytera personal i framtiden, säger Inga Bakken, representant för Kommunal i Bjuv.

– Vi har alltid haft problem med att mycket av löneutrymmet gått åt för att hjälpa upp de som ligger lägst. Först nu har inlett förhandlingar med kommunen om högre ingångslön. Vi hoppas ha ett avtal i hamn i februari, men är när vi inte där, säger Kommunals Tommy Alm i Klippan.

Några andra förklaringar till lönegapet är faktiska svåra att hitta. Såvida det inte har någon betydelse att Klippan är en borgerligt styrd kommun, medan socialdemokraterna regerar Bjuv?

– Låt mig säga så här; jag tror att Kommunal av tradition har lättare att förhandla med socialdemokratin, säger Inga Bakken i Bjuv.

Hennes kollega i Klippan passar på frågan.

– Men klart är att borgerligheten i Klippan nu har en bra chans, om man skulle vilja göra något åt detta, säger Tommy Alm.