Danmarks regering är sedan i höstas steget före Rosenbad med stödpaket till bankerna.
Den typ av kapitaltillskottsprogram som finansdepartementet i Stockholm nu sitter och filar på är i Danmark redan infört och godkänt av EU.
På pappret är Danmark mindre konjunkturkänsligt än Sverige. Ekonomin är mer varierad och domineras inte av ett fåtal bjässar i ett begränsat antal branscher, enligt Peter Kaplan, nordisk chefekonom på Royal Bank of Scotland.
Trots det har finanskrisen rivit upp djupare sår på andra sidan Öresund.
Bostadsbubblan har smällt högre, finanssektorn framstår som överbemannad och Danmarks fasta växelkurs mot euron har gjort lågkonjunkturen svårare att hantera.
Bland annat har den fasta växelkursen inneburit att centralbanken i Köpenhamn, när finanskrisen härjade som värst i höstas, såg sig tvungen att höja styrräntan.
-Danmark har inte kunnat använda räntevapnet. Det har gjort att danska hushåll har fått betala en betydligt högre ränta än i Sverige. Det ger även en betydligt starkare valuta i Danmark, vilket försvårar för exportindustrin, säger Kaplan.
Danske Banks beslut att göra sig av med 350 anställda är en annan sida av samma mynt.
-Vi genomlever den värsta krisen sedan depressionen, säger bankens styrelseordförande Peter Straarup när han förklarar beslutet.
Koncernens cirka 1 400 anställda i Sverige sitter enligt Kristina Gideskog, klubbordförande på Danske Bank i Sverige, relativt säkert i sadeln.
-Här ser vi ut att klara oss med naturliga avgångar, säger hon.
Hittills har 1 300 danska bankjobb försvunnit sedan i höstas, enligt nyhetsbyrån Ritzau. Vågen av varsel och kontorsnedläggningar kan mycket väl tillta i år, enligt danska Finansforbundet.
I dagsläget har de 152 danska bankerna, försäkringsbolag ej inräknade, 46 800 anställda. Det är 10 000 fler än i Sverige, som nästan har dubbelt så många invånare, skriver Berlingske Tidende med hänvisning till arbetsgivarsiffror.
Danske Banks aktie tappade under torsdagens handel på börsen i Köpenhamn omkring 10 procent av sitt värde.