Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi tillför en dimension som gör vården bättre”, säger verksamhetsutvecklaren Per Granvik, som vill att peer support ska bli en självklar del inom psykiatrin. Foto: Anna Palmgren/Anders Mohlin

Därför anställs allt fler som peer support inom psykiatrin – Skåne sticker ut

Publicerad

Anställda i psykiatrin som kan säga ”jag förstår” och faktiskt mena det. Det är grundtanken när allt fler regioner rekryterar personer som själva upplevt psykisk ohälsa – och i täten ligger Skåne där man sett stora vinster.

Peer supporters är personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa som ger extra stöd till patienter i psykiatrin. Region Skåne menar att tjänsten har lett till bland annat nöjdare patienter och att tiden som de behöver ligga inne blir kortare. Där finns det i dagsläget cirka 30 anställda, vilket är betydligt fler än i de andra regionerna.

– Vi har en målsättning att det ska finnas tillgänglig peer support på varje enhet, säger Per Granvik, verksamhetsutvecklare inom vuxenpsykiatrin i Malmö/Trelleborg.

I klippet berättar Per Granvik om vilka vinster de sett med att ha kamratstödjare i psykiatrin.

Fler anställer peer support

Sedan ett par år tillbaka utbildar paraplyorganisationen Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) nya peer supportrar. Enligt dem använder sig Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Örebro, Jönköping, Västerbotten och Västernorrland av peer support. Även Halland, Uppsala och Östergötland är på gång.

Per Granvik i Skåne har varit drivande i arbetet och anställde regionens första peer supporter för elva år sedan. I dag har det blivit en mer självklar del i verksamheten. 

Vad är peer support?

  • PEER står i Sverige för Personlig Egen Erfaren Resurs, i engelskan betyder peer jämlikar.
  • Det handlar om en ny yrkesroll inom svensk hälso- och sjukvård- en professionell kamratstödjare. 
  • Satsningen innebär att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning blir professionellt verksamma för att stötta brukare/patienter i deras återhämtning. 
  • I Sverige är peer support relativt nytt. Men i exempelvis USA, England, Holland och Nya Zeeland är modellen väl etablerad.

Källa: Nationell samverkan för psykisk hälsa

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.

Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.

Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.

BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.  

Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.

Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.

BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.

Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.

Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.

SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.

Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.

Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.

Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.

Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.

Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.

Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.

Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.  

RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtqi-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.